SLU Artdatabanken har publicerat Sveriges nya rödlista. Av drygt 23 000 bedömda arter klassas nu 23 procent som rödlistade – och flera välkända arter, som sill, lax och igelkott, återfinns i riskkategorierna.

Rödlistan bygger på bedömningar av tillstånd och trender för 23 103 arter. Totalt har 5 217 arter rödlistats, varav 2 373 bedöms som hotade.

Flera välkända arter på listan

Bland de arter som nu klassas som nära hotade (NT) finns flera arter med stor betydelse både ekologiskt och ekonomiskt, såsom sill, lax och öring. Samtidigt kvarstår ålen som akut hotad (CR), och torsken har försämrat sin status till starkt hotad (EN).

– Flera uppskattade matfiskar blir nu rödlistade. Sill, lax och öring bedöms alla nu som Nära hotad (NT). Ålen är fortsatt Akut hotad (CR). Torsken, tidigare Sårbar (VU), bedöms nu i den högre rödlistekategorin Starkt hotad (EN), säger Ann-Britt Florin på SLU Aqua.

Markanvändning och klimat driver utvecklingen

De viktigaste orsakerna till att arter på land rödlistas är igenväxning av öppna marker och effekter av skogsbruk, som tillsammans påverkar över 1 000 arter vardera.

Även marina miljöer är hårt pressade, där fiske, övergödning och exploatering påverkar både fiskbestånd och andra arter negativt.

Klimatförändringar får en allt större betydelse, särskilt för arter i fjällmiljöer, där kallanpassade arter minskar samtidigt som värmegynnade arter breder ut sig.

Vissa arter återhämtar sig

Trots det pressade läget finns positiva exempel. Arter som havsörn, utter och långbensgroda har lämnat rödlistan efter långvariga naturvårdsinsatser.

– Åtgärder som inleddes på sextio- och sjuttiotalet har nu till slut lett till att utter kan klassas som Livskraftig (LC), säger Henrik Thurfjell vid SLU Artdatabanken.

Kunskap och åtgärder avgörande

Rödlistan visar också att andelen rödlistade arter är högre i grupper där kunskapsläget är gott, som fåglar, däggdjur och fiskar. Samtidigt finns stora kunskapsluckor, särskilt i marina miljöer.

Invasiva arter, sjukdomar och förändrade livsmiljöer lyfts som växande hot, där exempelvis almsjuka och askskottsjuka påverkar hela ekosystem.

– Prognosen är mycket dyster för fältpiplärka. Med bara en handfull häckningar de senaste åren är risken stor att den har försvunnit inför Rödlista 2030, säger Mikael Svensson, ansvarig för rödlistning av fåglar.

Källa: SLU Artdatabanken