Professor Johan Bröjer: Förebyggande arbete avgörande för att minska fång

Professor Johan Bröjer: Förebyggande arbete avgörande för att minska fång Professor Johan Bröjer från SLU med poddens programledare Anki Yngve. Foto: Agria

Fång är en av de vanligaste sjukdomarna hos häst och drabbar varje år över 1 500 Agria-försäkrade hästar. I ett nytt avsnitt av podden Telling Tails lyfter professor Johan Bröjer fram de viktigaste riskfaktorerna bakom sjukdomen – och varför förebyggande arbete är avgörande för hästvälfärden.

Fång är en smärtsam sjukdom som kan få långvariga konsekvenser för hästens hälsa och användbarhet. Enligt Johan Bröjer, professor i internmedicin vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), kan återhämtningen ta lång tid även när det akuta sjukdomsförloppet har hävts.

– Fång är en väldigt allvarlig sjukdom både ur djurskyddsaspekt och med risk för hästens liv. Även om man lyckas att häva den smärtsamma sjukdomen så kan det ta upp till ett år innan hållfastheten är tillbaka och hoven läkt, säger Johan Bröjer.

Insulinreglering central riskfaktor

I poddavsnittet lyfter Johan Bröjer fram att vissa hästraser har en högre risk att utveckla fång, men att alla typer av hästar kan drabbas. En viktig bakomliggande faktor är störd insulinreglering.

– Jag har sett hästar som är bara två år gamla med jättekraftig störd insulinreglering och risk för fång. Men vanligast är att sjukdomen diagnostiseras runt tio, femton års ålder, säger Johan Bröjer.

Utfodring och motion i fokus

Enligt Johan Bröjer handlar förebyggandet i stor utsträckning om att undvika överutfodring, övervikt och insulinresistens. Han pekar också på att många hästar får mer energi än de förbrukar.

– De flesta hästar arbetar för lite i förhållande till fodergivan och grovfodret är ofta alltför näringsrikt. Till hästar vill man gärna ha en senare skörd för att få ett grövre foder och att hålla nere energihalten, säger han.

Betessäsongen innebär ökad risk

Agrias skadestatistik visar att antalet fångfall ökar under sommarmånaderna. För hästar med normal insulinreglering är bete sällan ett problem, men för hästar med metabol problematik krävs större försiktighet.

– En ängsmark eller ett skogsbete med begränsad fodertillgång kan möjligen passa en häst med väldigt lindrigt störd insulinreglering. För de flesta hästar med störd insulinreglering måste utfodringen kontrolleras väldigt noga och då är oftast bete inte ett säkert sätt att styra hästens utfodring, säger Johan Bröjer.

Podden Telling Tails ges ut av Agria Forskningsfond och syftar till att sprida forskningsbaserad kunskap om djurhälsa till djurägare och andra intresserade.