Läkemedelsrester i miljön kan påverka vilka smittämnen vilda djur bär på. Det visar en ny studie från SLU där forskare hittat rester av bland annat antibiotika, antidepressiva läkemedel och antipsykotiska preparat i hjärnan hos vilda råttor. Resultaten pekar på en tidigare okänd mekanism som kan påverka spridningen av zoonotiska sjukdomar.

Läkemedelsrester från människor når naturen via avloppssystem och har länge varit kända för att påverka fiskar och fåglar. Nu visar forskning från Sveriges lantbruksuniversitet att även vilda däggdjur exponeras för dessa ämnen.

Anna Jonsson Sundberg, doktorand och studiens förstaförfattare. Foto: Frida Wengberg.

Forskarna analyserade 152 råttor från ekonomiskt utsatta stadsdelar i Salvador i Brasilien. Djuren undersöktes både för förekomst av smittämnen och rester av läkemedel.

– Vi har länge känt till att läkemedelsföroreningar påverkar arter som fiskar och fåglar. För första gången kan vi nu visa att även vilt landlevande däggdjur som råttor exponeras för läkemedelsrester och det kan få långtgående konsekvenser även för oss människor, säger Anna Jonsson Sundberg, doktorand vid SLU och studiens förstaförfattare.

Forskarna letade efter sex olika smittämnen och analyserade förekomsten av 97 olika läkemedelssubstanser.

Resultaten visade att 55 procent av råttorna hade läkemedelsrester i hjärnan.

– Vi upptäckte att över hälften av råttorna, 55 procent, bar på rester av läkemedel i sina hjärnor. Det handlade om flera olika typer av läkemedel, till exempel antibiotiska, antidepressiva och antipsykotiska mediciner, säger Anna Jonsson Sundberg.

Koppling till zoonotiska infektioner

Det vanligaste läkemedlet som identifierades var antidepressiva substansen citalopram.

Enligt studien hade råttor som bar på citalopram ungefär tre gånger högre risk att vara infekterade med Capillaria-parasiter, en grupp rundmaskar som kan smitta människor.

Erin McCallum, forskare. Foto: Aneesh Bose.

Forskarna fann även ett samband mellan antibiotikarester och förekomsten av leptospira-bakterier.

Råttor med antibiotikarester hade 91 procent lägre risk att bära på leptospira, som orsakar sjukdomen leptospiros hos människor.

Men forskarna varnar för att resultaten inte ska tolkas som att antibiotikaföroreningar är positiva.

– Det kan låta positivt, men det är det inte. Antibiotikarester i naturen är ett stort problem eftersom det kan göra bakterier mer motståndskraftiga och öka förekomsten av smittämnen som antibiotikan inte biter på. Antibiotikaresistens kan i längden innebära stora risker för människors hälsa, säger Erin McCallum, forskare och medförfattare.

Kan påverka sjukdomsdynamiken i städer

Forskargruppen undersöker nu också om läkemedelsresterna påverkar råttornas beteende och rörelsemönster.

Eftersom råttor fungerar som reservoarer för ett stort antal zoonotiska smittämnen kan resultaten få betydelse långt utanför de studerade områdena.

Hussein Khalil, forskare. Foto: Henrik Persson.

– Läkemedelsrester påverkar infektionsmönstren hos djuren. Våra resultat visar på en hittills okänd mekanism genom vilken läkemedelsföroreningar kan ha en effekt på sjukdomsdynamiken i städer över hela världen. Det här gäller särskilt för människor i städer med snabbt växande områden där sanitära förhållanden är bristfälliga, tillgången till läkemedel är begränsad, och kontakten mellan människor och vilda djur är omfattande, säger Hussein Khalil, forskare vid SLU och ledare för studien.

Forskarna menar att resultaten understryker vikten av ett One Health-perspektiv där miljö, djurhälsa och människors hälsa ses som delar av samma system.

Läs mer:

Länk till den vetenskapliga artikeln: Pharmaceutical Pollutants in Urban Rats Are Linked to Zoonotic Infection Risk

Källa: SLU