Antibiotikaförbrukningen hos svenska djur och förekomsten av antibiotikaresistens ligger fortsatt på en stabil och låg nivå. Samtidigt visar årets Swedres-Svarm att antibiotikaanvändningen ökat hos unga grisar till följd av fler fall av avvänjningsdiarré, en utveckling som myndigheterna vill bryta genom förebyggande åtgärder.

Den årliga rapporten Swedres-Svarm, som Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Folkhälsomyndigheten ger ut gemensamt, redovisar den nationella övervakningen av antibiotikaförbrukning och antibiotikaresistens hos djur och i livsmedel.

Enligt rapporten är resistensläget fortsatt gynnsamt i ett internationellt perspektiv. Antibiotikaanvändningen hos djur är låg och bakterierna är i stor utsträckning fortsatt känsliga för de antibiotika som i första hand rekommenderas.

Penicillin fortsatt förstahandsval

Samtidigt noterar SVA att resistens mot penicillin under senare år börjat förekomma hos bakterier som normalt behandlas med preparatet.

– Det är lite oroväckande, för penicillin är förstahandsvalet. Men överlag brukar bakterierna fortfarande vara känsliga för de antibiotikasubstanser vi helst vill använda, och bland indikatorbakterier från friska djur är cirka 70 procent känsliga för alla substanser vi testar. Det tyder ändå på att läget är ganska bra, säger Oskar Nilsson, antibiotikaexpert på SVA, i ett pressmeddelande.

Om resistensen skulle öka finns enligt SVA en risk att penicillin behöver ersättas med antibiotika som betraktas som mer skyddsvärda, något myndigheten vill undvika för att bevara deras effekt vid allvarligare infektioner.

Avvänjningsdiarré driver antibiotikaanvändning

Den tydligaste förändringen i rapporten gäller unga grisar. Under de senaste åren har antibiotikaförbrukningen ökat i samband med behandling av tarmlidanden efter avvänjning.

När smågrisar slutar dia sker en omfattande omställning av tarmfloran, vilket kan leda till avvänjningsdiarré. Tidigare användes höga doser zinkoxid för att minska problemen, men behandlingen har förbjudits av miljöskäl.

Enligt SVA har detta bidragit till att fler grisar behöver antibiotikabehandling.

– Vi myndigheter samarbetar med näringen för att komma till rätta med det här, innan förekomsten av resistens ökar alltför mycket. Det handlar framför allt om olika typer av förebyggande åtgärder som kan minska risken för att grisarna drabbas, säger Oskar Nilsson.

Länk till rapporten: Swedres-Svarm 2025