Antibiotikaresistensen var låg hos E. coli från svenska kycklingar – men betydligt vanligare bland bakterier från friska flockars ströbädd än bland kliniska isolat från kycklingar med kolibacillos. Resultaten visar enligt forskarna att låg antibiotikaanvändning inte är tillräckligt för att hindra spridning av resistens.

Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, har undersökt antibiotikakänslighet och resistensgener hos E. coli från svenska slaktkycklingar som föds upp med mycket låg antibiotikaanvändning.

I studien analyserades kliniska E. coli-isolat från levern hos kycklingar med ökad dödlighet orsakad av kolibacillos. Prover togs vid obduktion av 80 kycklingar från 40 flockar.

Forskarna undersökte också E. coli från ströbäddar i 60 flockar utan tecken på sjukdom eller ökad dödlighet. Totalt klassificerades 109 E. coli-isolat från dessa prover som icke-kliniska.

Oväntad skillnad mellan bakterierna

Den totala antibiotikaresistensen var låg. Samtliga undersökta isolat var känsliga för nio av de 15 antibiotika som testades: meropenem, azitromycin, amikacin, gentamicin, tigecyklin, ceftazidim, cefotaxim, kloramfenikol och kolistin.

Men forskarna fann en tydlig skillnad mellan de kliniska och icke-kliniska bakterierna.

Bland de kliniska E. coli-isolaten var 94 procent känsliga för samtliga testade antibiotika. Motsvarande andel bland de icke-kliniska isolaten var 49 procent.

Hos de icke-kliniska E. coli-isolaten var resistensen högst mot ampicillin, 34 procent, sulfametoxazol, 32 procent, och trimetoprim, 28 procent. De resistenta isolaten bar på kända gener eller mutationer associerade med antibiotikaresistens.

Resistens kan spridas på flera vägar

Resultaten pekar enligt forskarna på att antibiotikaanvändningen inte är den enda faktorn bakom förekomst och spridning av resistens.

Resistensgener kan även föras vidare från föräldrar till avkomma, spridas mellan individer i samma generation eller förekomma i stallmiljön. Bakterier kan dessutom utbyta resistensgener med varandra.

De icke-kliniska E. coli-bakterierna kan därmed fungera som bärare av resistensgener även i en produktion där användningen av antibiotika är mycket låg.

Vill se bredare övervakning

Forskarna drar slutsatsen att minskad antibiotikaanvändning inte ensam är tillräcklig för att bromsa spridningen av antimikrobiell resistens.

För en effektiv kontroll behövs enligt studien också kontinuerlig övervakning av bakterier i djurens normala tarmflora och i stallmiljön.

Studien Antibiotic susceptibility and resistance genes in Escherichia coli from broilers reared in a low-antibiotic-use production system är publicerad i Poultry Science.