Varför dör så många kattungar? SLU söker svar

Varför dör så många kattungar? SLU söker svar Veterinären och doktoranden Linn Aksén ska tillsammans med forskarkollegor vid SLU undersöka varför så många kattungar dör tidigt i livet. Projektet kombinerar bland annat kartläggning, obduktioner, provtagning och virusanalyser. Foto: Lisa Chröisty, SLU

Omkring två av tio registrerade kattungar uppskattas dö redan under sina första levnadsveckor. Nu ska forskare vid SLU undersöka varför och vilken roll infektionssjukdomar och andra riskfaktorer spelar. Målet är kunskap som kan ge veterinärer och uppfödare bättre verktyg för att förebygga kattungedödlighet.

Av de drygt 11 000 kattungar som varje år föds och registreras i kattförbundet SVERAK uppskattas omkring 2 500 dö under sina första levnadsveckor. Eftersom majoriteten av Sveriges katter är oregistrerade kan det verkliga antalet vara större, skriver Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i en nyhet om forskningsprojektet.

Bakom forskningsprojektet Ett Kattliv – infektionssjukdomar hos den unga katten står en forskargrupp med kompetens inom bland annat virologi, patologi, reproduktion och klinisk kattmedicin. Projektet ska pågå till 2030.

Doktorand i projektet är veterinären Linn Aksén, som tidigare arbetat kliniskt.

– För kattungar kan det gå fort från att de verkar välmående till att de plötsligt inte längre är i livet, att man inte alltid hänger med och förstår vad dödsorsaken är, säger hon.

Infektioner kan vara en del av förklaringen

I vissa fall är orsaken till att en kattunge dör tydlig. Det kan exempelvis handla om missbildningar eller komplikationer i samband med förlossningen. Men långt ifrån alla dödsfall kan förklaras på det sättet.

En tidigare enkätundersökning visar enligt SLU att omkring en tredjedel av svenska kattuppfödare har katter med tecken på vissa infektionssjukdomar.

Kattsnuva, kattpest och felint coronavirus är tre av de infektioner som forskarna lyfter fram. Kattungar är särskilt känsliga för infektioner, och en av frågorna forskargruppen vill besvara är om smittor som inte ger tydliga symtom hos vuxna katter kan bli livshotande för unga individer.

Hur stor andel av kattungedödligheten som faktiskt orsakas av infektionssjukdomar är ännu inte känt.

Minst 200 kattungar ska obduceras

Projektet består av fyra delar. Först ska forskarna genom en enkät till SVERAK-registrerade uppfödare kartlägga kattungedödligheten och söka efter möjliga riskfaktorer.

Därefter genomförs en obduktionsstudie med målsättningen att undersöka minst 200 kattungar. Kattungar från dödfödda individer upp till sju månaders ålder kan ingå i studien.

Att även äldre kattungar omfattas innebär att forskarna får med den period då många flyttar till ett nytt hem. Enligt Linn Aksén är det en viktig period eftersom stress kan påverka immunförsvaret och få underliggande infektioner att blossa upp.

Den tredje delen består av provtagning av levande katter med tecken på vissa infektionssjukdomar. Forskarna vill därigenom kartlägga vilka virus som cirkulerar bland svenska katter och undersöka möjliga smittspridningsmönster.

Slutligen ska virus från de insamlade proverna analyseras närmare. Forskarna vill bland annat undersöka om virusens egenskaper skiljer sig mellan kattungar som blivit allvarligt sjuka eller dött och dem som endast utvecklat lindrig sjukdom.

Ska ge bättre stöd i kliniken

De olika delstudierna ska tillsammans ge en tydligare bild av varför kattungar dör och vilka faktorer som kan påverkas.

– Målsättningen är att genom svaren också kunna ta fram bättre riktlinjer och rutiner för både kattuppfödare och veterinärer att framöver luta sig mot, säger Linn Aksén.

Kunskapen kan därmed få direkt betydelse för det förebyggande arbetet. När det gäller virusinfektioner handlar mycket om att minska risken för smittspridning, men för att kunna rikta åtgärderna behöver forskarna först veta vilka virus som förekommer och vilken betydelse de har för sjukdom och dödlighet.

– Om vi kan visa vilka faktorer som ökar risken för att kattungar dör, framför allt under den allra första och mest ömtåliga perioden i livet, kan det ge bättre förutsättningar för att fler ska få möjlighet att leva, säger Linn Aksén.

Forskarna betonar att alla dödsfall inte kommer att kunna förhindras. Förhoppningen är däremot att projektet ska identifiera faktorer som går att påverka och därmed bidra till att färre kattungar dör i onödan.

Vill ha in kattungar från hela Sverige

Kattägare och uppfödare i hela Sverige kan bidra till obduktionsstudien om en kattunge dör före sju månaders ålder. Deltagandet är kostnadsfritt.

Projektet finansieras av Stiftelsen Djursjukvård i Stor-Stockholm samt Mats F. och Catarina Linde Forsbergs stiftelse.

Fakta: Fyra delar i Ett Kattliv

Kartläggning: En enkät till SVERAK-registrerade uppfödare ska kartlägga kattungedödligheten och möjliga riskfaktorer.

Obduktion: Minst 200 kattungar ska undersökas för att klarlägga dödsorsaker och hur ofta infektioner är inblandade.

Provtagning: Katter med tecken på vissa infektionssjukdomar provtas för att kartlägga vilka virus som cirkulerar och möjliga smittspridningsmönster.

Laboratorieanalys: Insamlade virus ska analyseras för att undersöka om deras egenskaper skiljer sig mellan allvarliga och lindrigare sjukdomsfall.

Läs mer hos SLU: Ett kattliv – infektionssjukdomar hos den unga katten