Utbrottet av afrikansk svinpest i Västmanland 2023 kostade samhället minst 151 miljoner kronor. Det visar en ny rapport från AgriFood Economics Centre. Smittan begränsades till vildsvin och nådde aldrig den svenska grisproduktionen.

Forskare vid AgriFood Economics Centre har analyserat samhällskostnaderna efter utbrottet av afrikansk svinpest, ASF, i Sverige 2023. Studien har genomförts inom ett forskningsprojekt lett av Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.

De kostnader som har kunnat beräknas till ett pengavärde uppgår till 151 miljoner kronor. Den verkliga summan bedöms dock vara högre.

– De samhällskostnader för utbrottet som har kunnat beräknas till ett pengavärde uppgår till 151 miljoner kronor, men den totala kostnaden var sannolikt högre, säger Kristian Sundström, utredare vid AgriFood Economics Centre.

Bekämpningen kostade 123 miljoner

Av de 151 miljonerna utgjordes 123 miljoner kronor av direkta kostnader för bekämpningen. Här ingår bland annat personal och fältinsatser, stängsling, provtagning och kontrakterade jägare.

Ytterligare 28 miljoner kronor utgjordes av indirekta kostnader. Dit hör bland annat ersättningar enligt epizootilagstiftningen och riktat stöd till berörda kommuner.

I beräkningen ingår även en uppskattad välfärdsförlust på 15 miljoner kronor till följd av att människor inte kunde använda natur- och rekreationsområden som vanligt under utbrottet.

– När människor inte hade tillgång till naturen eller kunde använda rekreationsområden uppstod en välfärdsförlust. Den uppskattas till 15 miljoner kronor, säger Kristian Sundström.

Flera kostnader saknas

Alla konsekvenser har inte gått att värdera ekonomiskt med tillräcklig säkerhet. Det gäller bland annat påverkan på företag och föreningar samt effekter på jakt, skogsbruk och besöksnäring.

Inte heller påverkan på handeln med griskött ingår fullt ut i totalsumman. Rapportens analys visar att exporten till länder utanför EU kan minska kraftigt vid ett ASF-utbrott, men den faktiska samhällsekonomiska kostnaden påverkas bland annat av företagens möjligheter att anpassa produktion och försäljning.

Det svenska utbrottet var begränsat till vildsvin i området kring Fagersta och Norberg och nådde aldrig svensk grisproduktion.

– Kostnaderna handlar inte bara om själva bekämpningen, utan också om hur restriktioner påverkar människor, företag, handel och möjligheten att använda naturen, säger Erika Chenais, statsveterinär vid SVA.

Rapporten ingår i ett större tvärvetenskapligt forskningsprojekt om det svenska ASF-utbrottet. Syftet är att ta till vara erfarenheterna för att förbättra hanteringen av framtida utbrott.