Forskning vill utveckla djurskyddskontroller för mjölkkor
Hur kan djurskyddskontrollen i Sverige göras bättre? Det har Birgitta Staaf Larsson tagit reda på för att lämna förslag till utveckling och förbättring för Sveriges mjölkkor. Foto: Lisa Chröisty, SLU
Sveriges djurskyddskontroller granskas – men fångar de verkligen kornas välfärd? Ett forskningsprojekt vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) föreslår nu nya metoder med djuren som facit.
I Sverige finns omkring 300 000 mjölkkor. Länsstyrelserna ansvarar för djurskyddskontrollerna, som i dag bygger på Jordbruksverkets checklistor med svarsalternativen ”uppfyllt” eller ”inte uppfyllt”. Men enligt doktorand Birgitta Staaf Larsson, SLU, riskerar systemet att missa viktiga signaler om djurens välmående.
– Frågor om kornas beteenden saknas i dag, trots att de är avgörande för att förstå hur djuren faktiskt mår, säger hon.
Efterfrågar fler djurbaserade parametrar
Forskargruppen vill se fler djurbaserade parametrar, exempelvis mätningar av kornas termiska komfort och vattenintag. Brist på vatten kan snabbt påverka både aptit, foderintag och mjölkproduktion.
– Vi behöver låta djuren själva vara facit. Vårt mål är att skapa praktiska och djurvänliga metoder som kan komplettera dagens checklistor, säger Staaf Larsson.
Forskarna har även testat tekniker som värmekameror, termometrar och mjölkprover – och pekar på att framtidens mjölkrobotar kan bidra till att upptäcka brister i djurvälfärden.
– Överlag har Sverige en mycket bra djurhållning, men den kan alltid bli ännu bättre, konstaterar Staaf Larsson.

Svenska mjölkkor producerar cirka 40 liter mjölk om dagen (drygt 10 000 kg mjölk om året) och blir i och med det lätt tunna i hullet, vilket därmed är en viktig aspekt att se över vid djurskyddskontroller. Foto: Lisa Chröisty, SLU
Fakta: Förslag för bättre djurskyddskontroller
•Djurbaserade parametrar – fler mätvärden som utgår från korna själva, inte bara miljön.
•Beteende – inkludera frågor om djurens beteenden för en helhetsbild av välfärden.
•Renhet och hull – möjliggör mer nyanserade bedömningar än ”uppfyllt/inte uppfyllt”.
•Vattenintag – utveckla metoder för att se om alla djur får tillräckligt med vatten.
•Tekniska hjälpmedel – termometrar, värmekameror och mjölkrobotar kan bidra till bättre övervakning.
Om projektet: “Med djuren som facit”
Forskningsprojekt vid SLU 2014–2025, finansierat av Svenska Djurskyddsföreningen. Doktorand Birgitta Staaf Larsson har med handledare undersökt kontrollprotokoll, yrkesgruppers bedömningar och utvecklat nya metoder för att mäta kornas välfärd.
Läs mer om projektet hos SLU, klicka här:
Källa: SLU
