Efter tre års arbete avslutas nu projektet BALTOHOP, ett samarbete mellan Sverige, Danmark, Norge och de baltiska länderna för att motverka antibiotikaresistens inom både human- och djurhälsa. Resultatet är tydligt: fler nationella handlingsplaner, ökad kunskap och ett starkare nätverk för framtida One Health-samarbete.

Projektet BALTOHOP – Baltic One Health One Plan har finansierats av Nordiska ministerrådet via Nordforsk och letts av Jordbruksverket och Folkhälsomyndigheten. Syftet har varit att stärka samordningen mellan human-, djur- och miljösektorn i Estland, Lettland och Litauen med stöd från de nordiska länderna.

– Genom projektet har vi kunnat utbilda yrkesverksamma inom både sjukvård och djurhälsa, och etablerat nationella och regionala nätverk med fokus på ansvarsfull antibiotikaanvändning och förebyggande åtgärder. Allt är avgörande och gynnsamt för arbetet mot antibiotikaresistens, säger Michael Ladegaard Jensen, projektledare på Jordbruksverket.

Nya strategier i flera länder

Under projektets gång har Estland tagit fram en ny nationell strategi mot antibiotikaresistens, Lettland har utvärderat och uppdaterat sin befintliga handlingsplan, och Litauen har påbörjat en ny. Alla tre länder har stärkt sina nationella samverkansstrukturer.

Vid det avslutande mötet i Riga den 24 september konstaterades att samarbetet varit framgångsrikt och att nätverket bör leva vidare efter projektets slut.

– Antibiotikaresistens är inte ett problem som försvinner. Det kräver långsiktiga och samordnade insatser mellan länder och sektorer. BALTOHOP visar hur den här typen av samarbete verkligen kan göra skillnad, säger Gunilla Ström Hallenberg, Jordbruksverket.

Antibiotikaresistens – ett globalt hot

Antibiotikaresistens klassas av Världshälsoorganisationen (WHO) som ett av de största hoten mot global folkhälsa. Bristen på effektiva antibiotikabehandlingar påverkar både människor och djur – och i förlängningen även livsmedelsförsörjning och flera av de globala målen för hållbar utveckling i Agenda 2030.

Det nordisk-baltiska samarbetet visar enligt Jordbruksverket att One Health-perspektivet är avgörande för att kunna hantera hotet effektivt – över nations- och sektorsgränser.