Hur vanligt förekommande är den stora magmasken hos vilda idisslare – och kan de sprida smitta till betande får? Det vill Vidilab nu ta reda på genom att samla in träckprover från vilt i hela landet.

Den stora magmasken, Haemonchus contortus, kan orsaka allvarliga sjukdomsproblem hos får och andra idisslare. Parasiten leder till blodbrist, nedsatt tillväxt och i värsta fall dödsfall, särskilt hos unga eller stressade djur.

Nu startar Vidilab ett initiativ för att undersöka hur vanligt förekommande parasiten är hos vilda idisslare, som rådjur och älg. Syftet är att öka kunskapen om eventuella smittvägar mellan vilt och tamdjur.

– Vi vill ge fårägare bättre kunskap om var smittan kan komma ifrån, särskilt när den uppträder oväntat, säger Bitte Ljungström, senior parasitolog och grundare av Vidilab.

Får många frågor

Många fårägare har under senare år hört av sig till laboratoriet med frågor om just vilda djur kan vara en smittkälla. Vidilabs nya projekt ska ge mer vetenskapligt grundade svar på den frågan.

– Detta är en frågeställning som vi får in flera gånger per år från oroliga fårägare. Nu ser vi fram emot att få ett tydligt svar på frågan, säger Filip Ljungström, vd på Vidilab.

Initiativet är en del av företagets långsiktiga arbete med att förbättra parasitkontroll och rådgivning för svenska djurägare. Resultaten väntas kunna bidra till bättre smittskyddsstrategier och mer effektiv rådgivning till både veterinärer och lantbrukare.

Vill engagera jägare och djurägare

Vidilab välkomnar hjälp från jägare och andra som kommer i kontakt med färsk spillning från vilda idisslare. Insamlade prover kommer att analyseras för att kartlägga förekomst och spridningsmönster av Haemonchus contortus.

Prover skickas till Vidilab AB, Box 3, 745 21 Enköping, märkta med “Projekt vilda idisslare”.