Ny svensk forskning från SVA visar hur smågrisars tarmflora kan stärkas vid avvänjning – utan användning av zinkoxid. Med hjälp av modern molekylär diagnostik kan forskarna nu kartlägga tarmfloran i detalj och identifiera nya strategier för att minska risken för avvänjningsdiarré, ett av grisnäringens största hälsoproblem.

När smågrisar skiljs från suggan vid fyra till fem veckors ålder innebär det både social och fysiologisk stress. Fodret förändras plötsligt från mjölkbaserat till spannmålsbaserat, vilket påverkar tarmfloran – och ökar risken för att sjukdomsframkallande bakterier, framför allt E. coli, får fäste. Resultatet kan bli avvänjningsdiarré, en vanlig och kostsam utmaning inom svensk grisproduktion.

– Avvänjningen är en besvärlig tid för kultingar eftersom de då byter från ett mjölkbaserat till ett spannmålsbaserat foder. Detta påverkar tarmfloran med en ökad risk för att diarré uppstår, så kallad avvänjningsdiarré, säger Per Wallgren, forskare vid SVA och projektledare för forskningsprojektet ”Inför ändrad lagstiftning – avvänjning av grisar utan zinkoxid kräver nya strategier.”

EU-förbud var starten

Projektet startade 2020 som ett svar på det EU-förbud mot zinkoxid som trädde i kraft 2022 av miljöskäl. Tidigare användes zinkoxid för att stabilisera grisarnas tarmflora under avvänjningen.

– Förbudet mot zinkoxid var en av anledningarna till att projektet startades, säger Per Wallgren.

Med hjälp av ny DNA-baserad diagnostik har forskarna nu kunnat analysera hela tarmflorans sammansättning och visa hur bakteriebalansen förändras efter avvänjningen. Hos friska grisar dominerar nyttiga bakteriegrupper som Firmicutes och Bacteroidota, medan sjukdomsframkallande Proteobacteria – där E. coli ingår – tar över hos grisar som drabbas av diarré.

Flera vägar framåt

Forskarna ser flera lovande vägar framåt. Kombinationer av prebiotika (som torv), surgörning av dricksvattnet, antiinflammatoriska växtextrakt och foder med lägre proteinhalt kan tillsammans stärka grisarnas motståndskraft.

– Projektet är viktigt eftersom det nu går att definiera tarmfloran ännu bättre med de nya metoderna, vilket ger möjligheter att hitta tillfällen med ökad risk för att utveckla avvänjningsdiarré, säger Wallgren.

Resultaten visar att friskare smågrisar inte bara innebär bättre djurvälfärd, utan även ökad lönsamhet för producenterna.

– Smågrisar kommer att bli friskare och därmed också lönsammare eftersom sjukdomar förutom att skapa välfärdsproblem även leder till försämrad tillväxt, avslutar Per Wallgren.

Läs mer om forskningsprojektet här: Inför ändrad lagstiftning – avvänjning av grisar utan zinkoxid kräver nya strategier