Hälta är den vanligaste orsaken till veterinärbesök hos häst. Nu startar ett nytt forskningsprojekt vid Sveriges lantbruksuniversitet som ska undersöka hur olika moment i hältutredningar påverkar diagnostiken – med målet att minska risken för feltolkningar och ta fram nya kliniska riktlinjer.

Traditionella hältutredningar har länge varit en grundpelare inom hästklinisk diagnostik, men ny teknik har väckt frågor kring hur tillförlitliga vissa moment egentligen är. I ett nytt forskningsprojekt vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) ska veterinärer och forskare nu systematiskt studera hur faktorer som longering, böjprov och lokalbedövning påverkar graden av hälta.

Projektet leds av veterinär Emma Persson-Sjödin, verksam vid Universitetsdjursjukhuset, och finansieras av Stiftelsen Hästforskning med bidrag från Agrias forskningsfond.

– Jag hoppas att vi med resultaten från projektet ytterligare kan förbättra träffsäkerheten i hältdiagnostiken. Eftersom hälta är den vanligaste orsaken till att hästar behöver veterinärvård kommer detta vara till nytta för väldigt många individer, säger Emma Persson-Sjödin.

Objektiv rörelseanalys förändrar arbetssättet

Objektiv rörelseanalys används i allt större utsträckning vid hältutredningar. Tekniken gör det möjligt att mäta rörelsemönster med hög precision – i vissa fall med hjälp av system som endast kräver en mobiltelefon.

– Objektiv rörelseanalys håller på att förändra hur vi diagnostiserar hälta hos hästar. Den ökade tillgängligheten ger en noggrannhet som tidigare inte varit möjlig, säger Emma Persson-Sjödin.

I projektet, som har titeln ”Betydelsen av förväxlingsfaktorer vid utvärdering av hälta hos häst”, ska forskargruppen bland annat analysera hur uppvärmning vid longering påverkar hältan, hur mycket hältgraden kan variera utan att bedövning läggs samt vid vilka tillfällen lokalbedövningar faktiskt ger en tydlig förändring.

Underlag för nya kliniska riktlinjer

Målet är att resultaten ska ligga till grund för uppdaterade kliniska riktlinjer som kan minska risken för feltolkningar och bidra till mer effektiva och säkra hältutredningar i klinisk vardag.

Projektet är treårigt och startar i början av 2026.