Allt fler små signalkräftor fångas i svenska vatten, men varför fler inte växer sig stora är fortfarande oklart. Nu har SLU märkt och återutsatt över 2 500 kräftor i Hjälmaren för att följa deras tillväxt, överlevnad och rörelser under flera år.

Burar fyllda med signalkräftor under tio centimeter har blivit en allt vanligare syn för yrkesfiskare i Sveriges stora sjöar. Studier från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, visar att förändringen började 2015. Sedan dess har småkräftorna blivit fler, medan andelen stora kräftor legat kvar på ungefär samma nivå.

– De stora kräftorna utgör en allt mindre del av beståndet. Varför det har blivit så här vet vi inte, men det finns många hypoteser, säger Patrik Bohman, miljöanalytiker vid institutionen för akvatiska resurser på SLU.

Utvecklingen får konsekvenser för fisket. Kräftor under tio centimeter får inte tas upp och är inte heller efterfrågade som matkräftor.

Kräftorna ska följas under flera år

För att försöka förstå vad som ligger bakom förändringen har SLU tillsammans med yrkesfiskare runt Hjälmaren märkt och släppt tillbaka över 2 500 signalkräftor.

Enligt SLU är det ett av Europas största märkningsprojekt på signalkräfta. Studien ska pågå under flera år och kräftorna kommer att återfångas vid upprepade tillfällen för att mätas och vägas.

Det gör det möjligt för forskarna att följa bland annat överlevnad, tillväxthastighet och rörelsemönster. De ska också undersöka hur fisket påverkar storleksfördelningen i beståndet.

Den första återfångsten sker redan i september och blir ett första test av kräftornas tillväxt och överlevnad.

Konkurrens om föda en möjlig förklaring

Forskarna arbetar med flera möjliga förklaringar till varför småkräftorna blivit fler. En hypotes är att konkurrensen om födan blivit så stor att kräftorna växer långsammare. En annan är att själva fisket påverkar beståndets sammansättning genom att de största individerna fångas och tas upp.

– Vi tror att utvecklingen antingen beror på att konkurrensen om födan är så stor att kräftorna växer sämre eller så påverkas de av fisket genom att de största kräftorna tas upp. Jag tror att projektet kommer få oss att förstå situationen bättre och hjälpa oss att fatta kloka beslut för hur kräftfisket ska förvaltas i framtiden, säger Patrik Bohman.

Nutritionen ska därför undersökas närmare. Inom projektet samarbetar SLU med amerikanska universitet som bland annat ska analysera fettsyror i kräftor från Hjälmaren och Vättern. Förhoppningen är att analyserna ska ge mer kunskap om vad kräftorna äter och om de får tillräckligt med näring.

– Genom att kombinera långsiktig miljöövervakning, märkningsförsök och avancerade molekylära analyser hoppas vi kunna lösa gåtan med de små kräftorna, säger Patrik Bohman.

Klarar ett brett temperaturintervall

SLU:s övervakning av signalkräfta, som ligger till grund för projektet, presenterades nyligen vid en internationell vetenskaplig konferens om sötvattenskräftor i New Orleans i USA.

Där presenterade SLU-forskarna också resultat som visar att signalkräftan kan växa inom ett brett temperaturintervall. Enligt forskarna tyder resultaten på att klimatet sannolikt inte kommer att begränsa artens fortsatta spridning norrut.

Signalkräftan är en invasiv art med ursprung i Nordamerika, och projektet omfattar därför även samarbeten med amerikanska forskare.

– I stort sett samtliga invasiva kräftarter i Europa kommer ursprungligen från Nordamerika. Därför är samarbetet med amerikanska forskare ovärderligt när vi vill förstå deras biologi och utveckling, säger Patrik Bohman.

Björn Rogell, forskare vid institutionen för akvatiska resurser på SLU, framhåller artens förmåga att anpassa sig.

– Signalkräftan är mycket anpassningsbar, vilket gör det ännu viktigare att förstå hur den påverkar våra sjöar, säger han.

Projektet finansieras av Havs- och vattenmyndigheten, länsstyrelserna i Örebro och Jönköping samt Purdue University.