Allt fler rapporter tyder på att salicylsyra kan ersätta antibiotika vid inflammation av klövspalt hos mjölkkor. SVA leder nu en studie som utvärderar denna alternativa medicinering, och efterlyser fler gårdar som deltar i projektet.

Den fleråriga studien leds av bitr statsveterinär Ylva Persson (bilden) vid SVA, och är ett samarbetsprojekt mellan SVA, SLU och Växa Sverige. Stiftelsen lantbruksforskning finansierar studien.

– Standardbehandlingen av klövspaltsinflammation består av penicillin som ges intramuskulärt via halsmuskeln. Den innebär att hela kon behandlas, vilket leder till att en stor mängd antibiotika används och att risken därmed ökar för att resistenta bakterier utvecklas. Dessutom kan injektioner påverka djurvälfärden negativt, säger Ylva Persson.

Vidare leder varje antibiotikabehandling till en karenstid på mjölken, vilket har stor ekonomisk betydelse om många kor i samma besättning drabbas – vilket inte är helt ovanligt.

I Sverige ses sjukdomen hos mjölkkor både på stall och lösgående på bete, hos kalvar och ungdjur samt även köttdjur. Klövspaltsinflammation orsakar ofta smärta och hälta hos det drabbade djuret. Bakomliggande orsak är framförallt bakterien Fusobacterium necrophorum, men ett antal andra bakterier förekommer vanligen samtidigt.

– Det blir allt vanligare att klövspaltsinflammationer behandlas med gott resultat med salicylsyra direkt i klövspalten. Något vi ofta får rapporter om från fältet. I Danmark har man jämfört salicylsyrebandage med tetracyklinsprej, bredspektrumantibiotika för behandling av en annan smittsam klövsjukdom, digital dermatit, och där fått ett likvärdigt behandlingsresultat, ja till och med bättre i vissa fall för salicylsyra. Behandlingseffekten för salicylsyra vid klövspaltsinflammation är däremot inte vetenskapligt utvärderad och inte heller dokumenterad, och därför är vår studie viktig, säger Ylva Persson.

Salicylsyra har antiinflammatoriska, smärtstillande och keratolytiska (bryter ner gammal hud) egenskaper, och troligen också bakteriehämmande egenskaper genom sin pH-sänkande effekt. Salicylsyra är inte receptbelagt och har i dagsläget ingen karenstid. Eftersom djurägaren själv kan behandla med salicylsyra kan behandling inledas i ett tidigt skede vilket sannolikt är bra för resultatet. Om lokalbehandling med salicylsyra visar sig vara lika effektivt som intramuskulär behandling med antibiotika skulle det vara ett mer ekonomiskt och djurvänligt alternativ, och med mindre påverkan på resistensutveckling och miljö.

– Projektet har startat men vi behöver fler deltagande gårdar. Mjölkbesättningar med klövspaltsinflammationer som behandlar med, eller vill börja med, salicylsyra är välkomna att kontakta mig, säger Ylva Persson.

Källa: SVA Foto: Helena Ohlsson/SVA