Ohämmad korsningsavel är ett hot mot många husdjursraser. Värdefulla egenskaper kan gå förlorade. Ett sätt att bevara raser är att göra dem mer produktiva genom systematisk avel. Det visar Emelie Zonabend König från SLU i en avhandling om Red Maasai, en östafrikansk fårras med god motståndskraft mot torka och parasiter.

Red Maasai är ett exempel på en hotad fårras. Det är en inhemsk ras som främst hålls av massajer i torra områden i Kenya och Tanzania. Rasen har mycket god motståndskraft mot tarmparasiter, är tålig mot värme och torka och har ett högt kulturellt värde för massajfolket. Fram till mitten av 1970-talet var renrasiga Red Maasai-får vanliga och kunde ses överallt på landsbygden i Kenya. Sedan infördes ett subventionerat program för spridning av den större fårrasen Dorper från Sydafrika, för att öka lammens tillväxt. Frånvaro av kvalificerad rådgivning ledde dock till en ohämmad korsningsavel, och antalet renrasiga Red Maasai-får har minskat kraftigt.

Emelie Zonabend König har i sitt doktorsarbete undersökt förutsättningarna att bevara och förbättra Red Maasai-fåren genom systematisk avel.

– Avhandlingen visar tydligt att både Red Maasai- och Dorper-fåren har sina styrkor, och svagheter, men också att båda raserna skulle gynnas om de hölls isär inom avelsarbetet.

Raserna måste vara välanpassade till sin miljö. Vid torrt klimat, med låg kullstorlek och överlevnadsgrad, som det ofta är i Kenya, är det enligt Emelie Zonabend König bäst att använda Red Maasai för renrasavel. Hon rekommenderar att det egentliga avelsurvalet görs i kärnbesättningar, varifrån avelsbaggar sedan förmedlas.

Där miljöförhållandena är mindre svåra och överlevnaden bättre skulle det vara möjligt att även använda Dorper som faderras, för att ökad produktion av kött. Korsningslammen överträffade båda föräldraraserna när det gäller köttproduktion.

– Korsningsavel mellan Red Maasai-får och Dorper-får kan dock inte rekommenderas som ett sätt att öka böndernas produktion av fårkött, särskilt inte i torra områden. Moderdjuren bör vara renrasiga Red Maasai-får.

Med hjälp av datorsimuleringar visar Emelie Zonabend König att ett systematiskt avelsarbete skulle kunna öka Red Maasai-lammens slaktvikt med 10 procent på femton år – en tydlig ökning av rasens produktivitet som skulle kunna bidra till att rasen bevaras.

Ett stort hinder för en utveckling av hållbara avelssystem i södra och östra Afrika visade sig vara bristen på kunnig personal inom husdjursavel, på alla nivåer och i alla typer av organisationer.

– Det behövs mer universitetsutbildning, fortbildning och kapacitetsuppbyggnad inom sektorn, säger Emelie Zonabend König. Det är också viktigt med tydliga nationella riktlinjer och institutioner med mandat att stödja utvecklingen av de husdjursgenetiska resurserna. Dessutom måste djurägarna vara delaktiga för att avelsprogrammen ska bli framgångsrika.

Källa: SLU