Minsann ingen hönshjärna

Minsann ingen hönshjärna

Höns är intelligentare än man tror, visar en amerikansk studie. Den har vissa färdigheter som barn inte får förrän vid sju års ålder.

Efter att ha tagit del av forskaren Lori Marinos vetenskapliga artikel om hur höns tänker går det inte längre att betrakta dessa fjäderfän som dumma. Snarare har begreppet hönshjärna fått en helt ny innebörd.

När det gäller intelligens, sofistikerade känslor och förmåga till social interaktion, kan hönan mycket väl mäta sig med både fåglar och däggdjur som betraktas som högstående. Här är några av de färdigheter som Lori Marino har upptäckt hos tamhönan.

Hon har ett visuellt minne, kan orientera sig i rummet och god iakttagelseförmåga. Hon förstår att ett föremål kan existera även utanför det egna synfältet och känna igen föremål som är helt eller delvis skymda.

Hönan har en viss förmåga att räkna: Hon kan skilja mellan olika kvantiteter upp till ett antal av fem, och kan placera olika kvantiteter i en serie.

Hon har självkontroll i den meningen att hon kan avstå från kortsiktig belöning i syfte att få en större belöning senare, och hon kan placera sig själv i en hierarki. Dessa två förmågor tyder på att hönan är medveten om sig själv och andra.

Hönan förfogar över ett komplext kommunikationssätt, bland annat har hon 24 olika ljud för att berätta för andra om faror eller födofynd. Därutöver använder hon olika visuella tecken. Hon använder olika ljud för att varna för rovdjur, beroende på om rovdjuret kommer från luften eller marken. Denna förmåga delar hon med exempelvis primater.

Hon har förmåga till transitiv inferens, det vill säga förstå relationen mellan två objekt genom att jämföra dem med ett tredje. Det är en typ av logiskt tänkande som barn utvecklar först vid sju års ålder.

Hon kan urskilja olika tidsintervaller och kan förutsäga framtida händelser.

Socialt kan hon skilja mellan olika individer och kan manipulera medlemmarna i sin flock på ett rent machiavelliskt vis. Hon studerar och lär sig sina flockmedlemmars beteende på ett sätt som liknar människans.

Hon uppvisar en form av empati, så kallad emotionell smitta.

Slutligen har varje höna sin egen personlighet, som präglar inte bara henne själv utan också hennes kycklingar.

Texten är en översättning från www.vetitude.fr.

Länk till den vetenskapliga artikeln