Detta är slutsatsen av en studie som har letts av forskare vid SLU i samarbete med bland andra Naturhistoriska riksmuséet, Umeå universitet, SVA samt örnforskare i USA och som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Environmental Science & Technology.

Forskargruppen tog blodprover från frilevande kungsörnar och försåg örnarna med sändare. Blodet analyserades på bly och tack vare sändardata kunde forskarna konstatera att kungsörnar med högre blyhalter rörde sig mindre och flög lägre än kungsörnar med låga blyhalter. Denna påverkan blev tydlig redan vid blykoncentrationer som tidigare ansetts som naturliga bakgrundshalter.

Även blyhalter i lever hos kungsörnar som hade lämnats in till riksmuseet och SVA i kombination med analys av angiven dödsorsak indikerar att redan låga blyhalter kan öka dödsrisken hos kungsörn. Blyhalten hos de levande kungsörnarna ökade dessutom i takt med förloppet av älgjakten, en period då många av kungsörnarna är asätare och på så sätt får i sig det giftiga blyet.

Blyproblemet är antagligen inte bara begränsat till älgjakten eller Sverige utan förekommer vid all jakt då blyammunition används, inklusive småviltsjakt, och där även skadeskjutna djur utgör giftig föda för kungsörn och andra asätare.

Källa: SLU