SVA deltar i ett projekt som ska ta fram ett vaccin mot den dödliga sjukdomen Krim-Kongo blödarfeber. Sjukdomen orsakas av ett virus som bland annat sprids av flyttfågelsfästingen, Hyalomma marginatum.

Det finns i dag inget vaccin för att behandla sjukdomen, men ett multinationellt och tvärvetenskapligt forskningsprojekt, CCHFVaccine, arbetar med att ta fram ett sådant. Forskaren Lijo John (bilden) vid SVA har studerat delar av virusets RNA-molekyler, en möjlig nyckel till ett framtida vaccin.

– RNA-molekylerna läser av de virala proteinerna, och de kan få fram en skyddande immunitet. Vi vet redan att dessa protein skyddar djuren som utvecklar antikroppar. Hur effektiv denna metod är tar vi reda på genom provrörsanalyser vid SVA, säger han.

Vad är nästa steg i projektet?

– När vi är klara med alla inledande screeningtester kommer dessa vaccinkandidater att testas på djur, säger Lijo John.

Krim-Kongo-blödarfeber (CCHF) är en dödlig sjukdom för människor som orsakas av ett fästingburet virus. Människor kan också smittas via kroppsvätskor eller blod från infekterade människor eller djur. Sjukdomen beskrevs för första gången på 1940-talet i sydvästra Ryssland. I dag finns viruset spritt i Ryssland, stora delar av Afrika, Mellanöstern, Ostasien och i sydöstra Europa. Viruset sprids till nya områden via fästingar på flyttfåglar eller infekterade djur. Djuren är bara bärare av viruset och kan inte drabbas av sjukdomen.

Flyttfågelsfästingen, Hyalomma marginatum, är känd för att bära på Krim-Kongo blödarfebervirus. Fästingen har inte tidigare varit känd i Sverige, men under sommaren och hösten 2018 rapporterades flera fynd av arten i Sverige. Det finns dock inga rapporter som visar på att dessa exemplar av fästingen bär på viruset.

Projektet CCHFVaccine är sexårigt, startade i januari 2017 och sponsras med sex miljoner euro av Europeiska kommissionen inom ramen för forskningsprogrammet Horizon 2020. I Sverige deltar SVA, Karolinska Institutet, samt Folkhälsomyndigheten som koordinerar projektet. Utöver det svenska deltagandet ingår ytterligare elva partner från Europa, Mellanöstern, Centralasien och USA.

Krim-Kongo blödarfebervirus klassificeras i riskklass 4, som är den högsta möjliga riskklassen för smittämnen. Det måste därför hanteras i det säkerhetslaboratorium som finns vid Folkhälsomyndigheten, det enda i Norden i den klassen. På SVA används i denna forskning endast delar av virusets RNA-molekyl, som inte kan föra vidare smittan.

Enligt Lijo John återstår flera steg innan ett vaccin kan finnas färdigt att användas.
– Om vi lyckas med alla kliniska tester kan det ta flera år innan det blir färdigt, säger han.

Källa: SVA Bildtext: Lijo John är en av de forskare som arbetar med att ta fram ett vaccin mot Krim-Kongo blödarfeber. Foto: SVA.