En donation på 340 000 kronor finansierar en studie om halm som foder till hästar. Det kan bli en lösning i torkans spår. Resultatet av studien väntas redan i vinter, skriver SLU.

Donationen kommer från Marie-Claire Cronstedts stiftelse, och studien leds av professor Anna Jansson vid SLU. Bakgrunden är den stora foderbristen i Sverige och norra Europa. Alternativa lösningar behövs i stället för hö och ensilage. Risken finns annars att hästar måste avlivas.

En lösning skulle kunna vara att ge hästar halm. Man kan ge halm särskilt till feta hästar, om man i övrigt har komponerat ihop en foderstat som fyller alla behov. Halm innehåller förhållandevis lite energi och ger hästarna tuggsysselsättning en längre tid än hö. Hästar som får större grovfodergivor uppvisar inte lika mycket frustration och aggression i samband med utfodring som hästar på mindre grovfodergivor. På så sätt bidrar halmutfodring till bättre djurvälfärd.

Men enligt en dansk studie gjord i fält, finns tecken på att hästar som fodras med halm har en ökad risk för magsår. Därför avråder vissa foderföretag och en del europeiska forskare från att använda halm till utfodring. Studien har dock stora begränsningar, då uppgifter saknas om huruvida hästarna har fått i sig alla näringsämnen och angående kvaliteten på halmen. Från andra studier där man gjort hygienanalyser på halm som används i stallar, vet man att det är hög sannolikhet att halmen är ”dålig”, vilket förmodligen kan påverka magslemhinnan.

I vissa europeiska länder undervisas veterinärstudenter om att halm ökar risken för kolik, men flera studier har försökt identifiera riskfaktorer för kolik utan att kunna visa att halm är en sådan. Uppfattningen kan komma från äldre litteratur. I svensk litteratur från andra världskriget nämns att halmfoderstater möjligen kan öka risken för kolik. Författaren nämner också att det kan bero på att tarmens rörelse försämrats som en följd av vitaminbrist orsakad av en icke komplett foderstat.

Den nya studien kommer att starta under 2018 och resultaten kan finnas tillgängliga senare i vinter. Den görs i samarbete med SLU:s djursjukhus och kan vara viktig för hästar som annars riskerar att avlivas på grund av foderbrist. En grupp hästar (islänningar/russtyp) utfodras med två foderstater, en där en stor del av energin kommer från bra halm och en där halm inte ingår. Båda foderstaterna får samma näringsinnehåll. Magslemhinnan studeras efter två till tre veckor med gastroskopi. Tarmaktivitet (ljud) dokumenteras och träcken analyseras på sitt vatteninnehåll och pH. Mätningarna kan ge en grov fingervisning om avsevärda förändringar sker i tarmmiljön.

Källa: SLU