FFV hos häst beror inte på grovtarmsstörning

Vissa hästar drabbas av så kallad fri fekal vätska. En avhandling från SLU visar att det inte rör sig om någon grovtarmsstörning, men orsaken är fortfarande ett mysterium.

Det är Katrin Lindroth, husdjursagronom, som har forskat kring FFV och presenterar sina resultat i en  doktorsavhandling. Fri fekal vätska (FFV) hos häst innebär att träcken kommer i två faser; först en fast fas med mer eller mindre formade träckbollar, och därefter en vätskefas. Det är främst den rinnande fasen som ställer till problem genom nedsmutsning av svans och bakben vilket kan leda till irritation och ibland även skadad hud.

– FFV kan därför utgöra ett välfärdsproblem även om det inte finns några indikationer på att hästen uppvisar några sjukdomssymptom som feber, säger Katrin Lindroth.

Tidigare studier visar på samband med FFV och utfodring, skötsel och hästegna faktorer (som ras, kön, etc). Målsättningen med studierna var därför att kartlägga utfodring och skötselrutiner samt individuella egenskaper hos hästar med FFV. Katrin Lindroth jämförde även innehållet i hästarnas foderstater, utfodringsrutiner, skötsel och träckens sammansättning hos hästar med och utan FFV.

Forskningen baserades på två studier; en övergripande enkätstudie riktad till ägare av 339 hästar med FFV och en fallstudie där 50 hästar med FFV samt 50 hästar utan FFV undersöktes mer detaljerat. I enkätstudien fick ägarna till hästar med FFV svara på frågor om hästarnas egenskaper, träning, utfodring, sjukdomshistorik och förekomsten av FFV.I enkätsvaren uppgav hästägarna vilken typ och hur stor mängd grovfoder de gav till hästarna. Majoriteten av hästarna i studien fick även någon typ av kraftfoder, men i små mängder.

Flera av hästägarna rapporterade att hästarnas träck blev bättre efter byte av grovfoder. Det innebar att hästarna bytte till annat parti av hösilage eller när man bytte från hösilage till ett torrt hö. Foderbyte kunde även vara vid övergång från skördat grovfoder till bete.

I enkätsvaren uppgavs också att 23 procent av hästarna med FFV tidigare hade drabbats av kolik.

– Det är en förhållandevis hög andel i relation till kolikfall i jämförbara hästpopulationer, säger Katrin Lindroth.

Hon betonar att förekomst av FFV och ökad risk för kolik ännu inte kan bevisas. Resultaten i studierna visar inte det. För att ta reda på det sambandet behövs ytterligare studier.

Inom forskningsprojektet undersöktes även den kemiska sammansättningen i hästarnas träck. Det visade sig att hästar med FFV hade ett lägre innehåll av laktat i träcken jämfört med hästarna utan FFV, trots att FFV-hästarna utfodrades med mer stärkelse och socker per 100 kg kroppsvikt och dag, vilket borde gett omvänt resultat.

I studierna var det inte möjligt att se någon generell skillnad i förekomst av bakterier i träcken hos hästar med och utan FFV. Det indikerar att FFV inte rör sig om en grovtarmsstörning men att fler studier behövs för att helt kunna utesluta det.

– Dock vore det intressant att göra fler studier kring de skillnader som uppvisats i träckens fysikaliska, bakteriella och kemiska egenskaper mellan fall- och kontrollhästar. Även den högre risken för kolik hos hästar med FFV behöver undersökas vidare, säger Katrin Lindroth.

Länk till disputationen den 26 februari 2021 här

Källa: SLU foto Carin Wrange