I en vetenskaplig artikel påvisar SVA ledtrådar till på vilket sätt och i vilka miljöer antibiotikaresistens uppstår i naturen, utan mänsklig inblandning. Hos flertalet igelkottar finns antibiotikaresistenta bakterier på huden, och hos en del av igelkottarna växte trådsvampar som producerar penicillin tillsammans med bakterierna.

Studien som SVA genomförde nyligen visade att 64 procent av svenska igelkottar är bärare av en speciell variant av MRSA, så kallade mecC-MRSA. De flesta människor kommer inte i kontakt med igelkottar och det är därför inte sannolikt att MRSA hos igelkottar förs vidare i någon större utsträckning. Även efter kontakt är risken liten, och årligen identifieras bara ett mycket litet antal fall av denna MRSA-variant hos människor och andra djur. Trots det är det viktigt att skydda sig noggrannt vid direkt och indirekt kontakt med igelkottar. Stefan Börjesson var forskare på SVA när artikeln skrevs och är huvudförfattare till rapporten.

För att stärka hypotesen om att igelkottar som naturlig reservoar för MRSA och att det är kopplat till ett selektionstryck från trådsvampar på igelkottens hud, behövde forskarna på SVA bekräfta sina resultat runt MRSA och undersöka om MRSA hos svenska igelkottar förekommer tillsammans med dessa svampar samt fastslå att dessa faktiskt producerar pencillin eller något liknande antibiotika. Därför utfördes en uppföljande studie och igelkottar från flera regioner i Sverige samlades in och undersöktes.

Projektet kunde visa Trichophyton erinacei kunde odlas från 6 procent av igelkottarna och man kunde visa att de har förmågan att producera benzylpenicillin. Igelkottarna som var bärare av svampen bar samtidigt på mecC-MRSA, och studien bekräftade den höga förekomsten (60 procent) av MRSA hos igelkottar. Robert Söderlund är forskare på SVA och medförfattare:

– Insikterna kommer öka vår förståelse av samspelet mellan smittämne och miljö och i vilken mån överföring och utveckling av resistens i den här typen av ekologiska nischer utgör en risk för zoonotisk spridning av antibiotikaresistenta bakterier. Studien är ett första steg för fortsatt studier att bättre förstå evolutionen av MRSA, hur den är kopplad till igelkottar och förstå hur de identifierade svamparna påverkar känsliga och resistenta Staphylococcus aureus. Om mecC-MRSA har utvecklats i symbios med benzylpenicillin producerande Trichophyton erinacei hos igelkottar är det möjligt att uppkomsten av mecC-MRSA faktiskt fördaterar det kliniska användningen av penicillin och andra betalaktamantibiotika, säger Robert Söderlund.

Medförfattare till den vetenskapliga artikeln är även forskarna Karin Troell och Matilda Salomonsson på SVA samt Faruk Dube som var på SVA när artikeln skrevs.

Länk till studien här.

Källa och foto: SVA