Tecken på smärta kan i själva verket vara stress

Tecken på smärta kan i själva verket vara stress

Forskare vid SLU och University of California har tagit fram en metod att mäta tecken på smärta i hästars ansikten. Deras studie visar att tecken som tidigare tolkats som smärta kan bero på stress.

Det är ofta svårt att bedöma om en häst har ont, även för erfarna hästägare och veterinärer. Därför har forskare tagit fram en metod där ansiktsuttryck hos hästen används som tecken på smärta. Metoden har utvecklats för djursjukhus men behov av smärtbedömning finns även i stallmiljö, vid ridning och på tävling. Stress eller andra omgivningsfaktorer kan i dessa miljöer påverka hästens ansiktsuttryck och det är viktigt att kunna skilja ansiktsuttryck som tyder på stress från dem som tyder på smärta.

I ett samarbete mellan SLU och University of California videofilmades hästars ansiktsuttryck under transport och under kortvarig isolering, två möjliga stressmoment i vardaglig hantering av hästar. Samtliga ansiktsuttryck analyserades med hjälp av ett objektivt system (EquiFACS) där ansiktsuttryck kodas efter vilka ansiktsmuskler som aktiveras. Hästarnas hjärtfrekvens mättes med en trådlös pulsmätare.

I studien framträdde ett antal ansiktsuttryck hos friska individer vid transporteringen och isoleringen. Bland annat vidgning av näsborrarna, uppspärrade ögon, framträdande ögonvita, ”bekymmersrynka” ovanför ögat samt ökad frekvens av munrörelser, blinkningar och öronrörelser. En del av dessa ansiktsrörelser finns med i bedömningsprotokollen för att detektera smärta hos hästar, vilket kan bero på att hästar ofta även visar tecken på stress när de får ont.

Den nya kunskapen kan öka precisionen hos nuvarande metoder för att detektera smärta hos häst och ge en grund för att ta fram nya smärtskalor som fungerar bättre även om hästen är stressad, till exempel på en klinik eller vid ridning. Resultaten från studien visar också att beteenden som tidigare tolkats som smärta hos ridna hästar kan bero på att hästen faktiskt var stressad.

Studien är genomförd vid SLU och är finansierad av plattformen SLU Future One Health och av forskningsrådet Formas.

Källa: SLU

Länk till publikationen här