Nytt forskningscentrum ska upptäcka nya pandemier

Övervakning av smittämnen i avloppsvatten och offentliga miljöer har visat sig vara ett värdefullt verktyg i folkhälsoarbetet under covid-pandemin. Nu ska detta utvecklas inom ett nytt svenskt miljöepidemiologiskt centrum, SEEC. Det ska bland annat bistå myndigheter när samhället öppnar upp igen, och verka för beredskap inför framtida pandemier.

SEEC (Swedish Environmental Epidemiology Center) har kommit till på initiativ av sex forskare från SLU, KTH, KI och Uppsala universitet. Uppbyggnaden görs med hjälp av ett bidrag på 6 miljoner kronor från den akademiska centrumbildningen SciLifeLab.

SEEC har tre uppgifter:

  1. Det ska underlätta en pandemiövervakning genom att analysera förekomsten av smittämnen i avloppsvatten och offentliga miljöer samt se till att det finns finnas kapacitet för det vid framtida pandemier.
  2. Arbeta med profilering av smittämnen, och bygga upp kapacitet för att övervaka smittämnen i luften och på ytor i bebyggda miljöer, samt bedöma risken för att olika infektionssjukdomar sprids i dessa miljöer.
  3. Bygga upp en biobank med prover som samlas in vid övervakning av smittämnen i miljön, ett historiskt arkiv som speglar folkhälsans utveckling på olika platser.

Tanken är att SEEC ska överbrygga klyftan mellan epidemiologi och miljöanalys, och tillhandahålla tjänster för en snabb och effektiv respons på nya pandemier. SEEC kommer också att arbeta med metodutveckling och leda standardiseringen av beprövade och effektiva metoder för en miljöbaserad övervakning av infektionssjukdomar i Sverige. Samarbetet kommer att främja miljöepidemiologisk forskning med ett helhetsperspektiv och hänsyn till samspelet mellan djurhälsa, folkhälsa och den omgivande miljön.

– Det måste tyvärr finnas en beredskap för att förhållandena (när det gäller pandemier) kan förändras igen. Här kan övervakningen av vilka virus och varianter som förekommer i avloppsvatten och offentliga miljöer vara en mycket viktig komponent., säger SLU:s rektor Maria Knutson Wedel.

–Detta centrum kommer att erbjuda en unik service som är viktig för en snabb och effektiv respons vid framtida pandemier, säger Annika Stensson Trigell, vicerektor och ansvarig för forskning på KTH.

Analyser av avloppsvatten har under mer än ett årtionde använts för att belysa olika aspekter som påverkar folkhälsan, till droger, tobak och miljögifter. När coronapandemin bröt ut blev det snabbt intressant att undersöka om och hur virushalter i avloppsvatten kan användas som redskap i smittskyddsarbetet.

Forskningsprojekt om detta inleddes vid flera svenska lärosäten. Preliminära data gjordes tillgängliga så fort som möjligt, och så småningom började halterna av SARS-CoV-2 i avloppsvatten att användas som en tidig indikation på trender i lokal smittspridning. Exempel på hur forskningsdata görs tillgängliga finns på svenska Covid-19-dataportalenKTH Vattencentrum och Crush Covid. Avloppsvatten har testats på en rad orter runt om i landet och täcker in ungefär 2,6 miljoner invånare, alltså en fjärdedel av befolkningen.

– Covid-19-pandemin har lärt oss att vi behöver ha en korrekt bild av hur stor smittspridningen är i samhället för att kunna vidta väl underbyggda och effektiva motåtgärder, och mätningar gjorda av KTH och SLU kunde tidigt visa att det finns ett klart samband mellan avloppsdata och antal bekräftade fall i ett område, säger SLU-forskaren Anna Székely, som har lett uppbyggnaden av SEEC.

Med modern molekylär teknik går det att upptäcka och kvantifiera smittspridningen. Sådana analyser inkräktar inte på någons personliga integritet och är dessutom billiga. Det är också en metod som lämpar sig särskilt väl för övervakning i låginkomstländer.

Parallellt med analyserna av städernas avloppsvatten har det också gjorts studier av smittförekomst i offentliga miljöer. SARS-CoV-2 har då hittats i avlopp, luft och på ytor i sjukhusmiljö samt i luft och på ytor i tunnelbanan, till exempel på hissknappar och ledstänger. I tunnelbanan hittades SARS-CoV-2 på upp till 18 procent av de provtagna ytorna. Det visade sig också att det minskade resandet i tunnelbanan ledde till en minskad förekomst av andra sjukdomsframkallande virus som brukar cirkulera där.

De forskare som lägger grunden för det nya miljöepidemiologiska centrumet är experter inom olika ämnesområden och de representerar starka forskningsmiljöer vid fyra universitet. Genom samarbetet har SEEC tillgång till stark kompetens inom miljöövervakning och modellering samt resurser i form av bland annat biosäkerhetslaboratorium klass 3 (KI), expertis på zoonoser (SLU), klinisk epidemiologi och modellering (UU) och avloppsreningsteknik (KTH) och miljöprovsarkiv (KI, KTH, SLU).

Källa: SLU