Det är vanligare med antibiotikaresistenta campylobacter på utländskt kycklingkött än på svenskt, skriver Livsmedelsverket som hänvisar till en ny undersökning.

Det är Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten som har undersökt hur vanligt det är att campylobacter från kycklingkött i butik och hos patienter är antibiotikaresistenta. Campylobacter är den absolut vanligaste bakteriella tarmsmittan i EU.

Majoriteten av campylobacterbakterierna från humanpatienter som smittats utomlands var resistenta mot antibiotikagrupper som är viktiga i sjukvården. Men inga bakterier från kött eller från patienter var resistenta mot den antibiotikagrupp som är förstahandsvalet vid behandling av svåra campylobacterinfektioner.

85 procent av campylobacter från svenskt kycklingkött och 58 procent av campylobacter från utländskt kött var inte resistenta mot medicinskt viktiga antibiotikagrupper.

76 procent av de personer som smittats i Sverige hade campylobacter som inte var resistenta mot dessa antibiotika och av de som smittats utomlands hade 21 procent campylobacter som inte var resistenta.

– I Sverige har vi generellt lägre användning av antibiotika både till människor och livsmedelsproducerande djur jämfört med andra länder. Det kan vara en förklaring till skillnaderna i resultaten mellan svenskt och utländskt, säger Mats Lindblad, smittskyddssamordnare på Livsmedelsverket

Enligt undersökningen var inga bakterier resistenta mot antibiotikagruppen makrolider, som numera är förstahandsvalet i Sverige för campylobacterinfektioner som behöver behandlas med antibiotika.

Undersökningen gjordes genom att analysera bakteriernas arvsmassa. Även om campylobacterinfektioner sällan behandlas med antibiotika är det viktigt att följa kunskapsläget och ha en uppdaterad metodik för att kunna sätta in rätt åtgärder i kampen mot antibiotikaresistenta bakterier.