Svenska Djurskyddsföreningen bidrar med 1,8 miljoner kronor till SLU för forskning som syftar till att tidigt upptäcka sjukdom och smärta hos häst.

Det ligger i hästars natur att undvika att visa tecken på att de har ont eller är sjuka, vilket ofta gör att sjukdomsförlopp är långt gångna, och irreversibla skador redan har uppstått när de väl upptäcks. Vid akuta smärta, som vid kolik eller plötslig och grav hälta, är det lätt att se att något är fel, men vid kronisk och låggradig värk blir det betydligt svårare att se när våra hästar har ont. Ett sådant fall är osteoartrit, ofta kallat artros. Det är en av de vanligaste orsakerna till ledsmärta och hälta hos häst. Sjukdomen drabbar lederna och har ett långsamt förlopp med en gradvis försämring som till slut kan leda till ledsvikt.

Vid misstanke om att hästen är skadad eller sjuk undersöks den exempelvis genom hältutredningar och mätning av hjärtfrekvens och kortisolnivåer i blodet. Ett värdefullt komplement till dessa metoder är biomarkörer, vilket man gjort för artros.

I ett forskningsprojekt som nu får stöd ifrån Svenska Djurskyddsföreningen kommer forskarna att arbeta med biomarkörer som signalerar för smärta hos hästen. De ska bedöma effekten av akut och kronisk hälta på koncentrationen av NGF i saliven hos hästarna och undersöka hur dygnsrytm, ålder, kön, utfodring, samt träning påverkar halten av NGF. Utöver det kommer böjprov, ledanestesier och objektiv rörelsemätning att används för att bedöma hältgrad och smärtgrad hos hästarna.

Proverna kommer att tas på 100 galopphästar under ett år då träningsintensiteten ökas successivt. Tidigare forskning visar att cirka 10 procent av dessa kommer att utveckla en ledfraktur på grund av inflammation och underliggande benskleros, det vill säga artros.

Målet med studien är att göra det möjligt att på ett tidigare stadium ge behandling för att förhindra eller bota långvarig smärta. Projektgruppen består av forskare från både SLU, Sahlgrenska sjukhuset och Chalmers tekniska högskola.

Källa: SLU