Levandedjursbesiktning och köttbesiktning via videolänk väntas ge stora fördelar för officiella veterinärer såväl som för små och medelstora slakterier. Minskade kostnader och bättre arbetsmiljö hägrar – men det behövs en lagändring på EU-nivå.

–Vi ser att skillnaden mellan att göra kontroll på plats på slakterier jämfört med kontroll på distans via videolänk inte skiljer så mycket. Vi har väldigt bra resultat, säger Arja Helena Kautto, senior veterinärinspektör på Livsmedelsverket.

Totalt slaktades det i Sverige förra året cirka 2 650 000 grisar, cirka 400 000 nötkreatur, cirka 227 000 får och lamm och cirka 50 000 renar.

Renslakten genomfördes till största delen på 12 slakterier under högsäsongen i november och december.

Det finns även 153 andra mindre slakterier och anläggningar för hantering av vilt i landet.

Förra året reste officiella veterinärer på Livsmedelsverket totalt cirka 60 000 kilometer med bil för att genomföra besiktningar enbart på renslakterier. På stora slakterier har myndigheten en permanent närvaro med egna kontor.

Livsmedelsverket har de senaste åren drivit ett projekt där man låtit officiella veterinärer göra köttbesiktningar och levandedjursbesiktningar på distans. Då kopplar veterinären upp sig mot slakteripersonalens mobiltelefoner med kamera för att göra levandedjursbesiktning och köttbesiktning i realtid.

Pandemin har lagt vissa hinder i vägen, men förra året besiktigades mellan 1 000 och 2 000 slaktkroppar på distans inom ramen för projektet på sex mindre och mellanstora slakterier. Levandedjursbesiktningar på distans utfördes på ett mindre slakteri.

Arja Helena Kautto, som är med och driver projektet, ser stora vinster med kontroll på distans via videolänk när det gäller bland annat hållbarhet och arbetsmiljö.

–Fokus för oss är hållbarhet. Vi måste minska vårt klimatavtryck. Om du har en ekologisk produktion av kött och sedan kör vi vid kontrollen väldigt mycket bil, då delar av miljövinsten upp, säger hon.

Många små anläggningar ligger ensligt och det är framför allt där den största vinsten kan ses. Tanken är också att kunna skapa en bättre arbetsmiljö för kontrollpersonal genom att minskat bilkörande.

Men det finns emellertid svårigheter. Bland annat måste officiella veterinärer vänja sig vid metoden.

–Vi har sett i projektet att kontrollerna via videolänk är svårare att utföra i början. Man måste träna in sig i det och den fasen kan upplevas som något stressig. Om det behövs provtagning eller i fall som man inte kan lösa på distans, kanske man måste sätta sig i bilen och köra till slakteriet. Så kontroll via videolänk kommer aldrig att ersätta alla besök på anläggningar.

Bandhastigheten på slakterierna sätter också gränser för om officiella veterinärer kan göra kontroll på distans. Är bandhastigheten för hög, fungerar inte distanskontrollen.

Enligt Arja Helena Kautto har hittills fyra officiella veterinärer fått prova på att göra kontroll på distans via videolänk. Slår allt väl ut är tanken att alla officiella veterinärer som utför kontroller på mindre anläggningar i framtiden ska få tillgång till utrustningen.

Du har själv prövat att göra kontroll på distans med videolänk. Vilka är dina erfarenheter?

–Det roligaste är att det skapar en mycket trevlig arbetsmiljö mellan mig och slakteriet. Vissa dagar är det faktiskt roligt att kunna göra ante mortem-inspektioner via mobilen på morgonen. Kommer det in djur senare på dagen kan slakteriet ta kontakt igen. Så det är enklare att planera arbetsdagen och det blir lättare att genomföra. Slakteriet är inte beroende av mitt schema.

Men hur är det med lukten? Tappar ni inte den parametern när ni bedömer djur via videolänk?

–Vi har samarbete med Linköpings universitet där det finns kompetens på mätning av doft i luften. Men doften som kassationsorsak, att vi inte skulle släppa igenom en slaktkropp, är inte så vanlig.

Arja Helena Kautto tror att bedömningar via videolänk även kan göra Sverige mer uthålligt i händelse av en kris. Även om drivmedlen skulle ta slut kan officiella veterinärer ändå genomföra köttbesiktningar och levandedjursbesiktningar, menar hon.

Finns det en potential i att använda kontroller via videolänk för att minska kostnader både för Livsmedelsverket och för slakterierna?

–Jag tror det. I ena skålen har du tiden och kostnaderna för resorna, och i andra kostnader för att utveckla ny mjukvara och investera ny i it-infrastruktur. Får vi ordning på det så vinner vi på det, säger hon.

Arja Helena Kautto vill inte avslöja vilka slakterier som hittills deltagit i försöken. Men hon säger samtidigt att de hittills gett en väldigt positiv feedback.

–Framför allt när det gäller levandedjursbesiktningen. De logistiska problemen blir mindre när slakterierna enkelt kan ringa oss, säger hon.

Livsmedelsverkets erfarenheter har varit så goda att man nyligen har skickat in två v artiklar för referentgranskning till en vetenskaplig tidskrift. När de artiklarna har blivit godkända är Livsmedelsverkets plan att redovisa resultaten av projektet för EU-kommissionen. Målet är att försöka få till en lagändring som möjliggör rutinmässig levandedjursbesiktning och köttbesiktning via videolänk – något som i dagsläget inte är tillåtet.

Livsmedelsverkets projekt med kontroll på distans via videolänk har fått ett oväntat positivt resultat när man av en händelse lyckades identifiera en för ren ny parasit.

Det hände när Arja Helena Kautto upptäckte en levande parasit i lungvävnad från en slaktkropp av ren. Forskarna bestämde sig för att göra en artbestämning som avslöjade att det handlade om parasiten Taenia lynciscapreoli. Den parasiten hade inte tidigare påträffats i ren utan har sin vanliga livscykel mellan lodjur och rådjur.

Resultaten från denna upptäckt har Arja Helena Kautto och två andra forskare denna månad fått publicerade i artikeln ”Taenia lynciscapreoli in semi-domesticated reindeer (Rangifer tarandus tarandus, L.) in Sweden” i den välrenommerade tidskriften International Journal of Parasitology.

–Det faktum att parasiten upptäcktes på distans är verkligen en fjäder i hatten för det projektet, säger Anna Lindgren som är veterinärinspektör på Livsmedelsverket men som inte deltar i projektet.

Text Håkan Frisell

Bilden visarArja Helena Kautto, leg vet, MSci biol Dipl ECVPH och senior veterinärinspektör på Livsmedelsverket. Foto: Livsmedelsverket.