Stora mängder kött, mjölk och biprodukter blir aldrig mat. Det visar två rapporter från Jordbruksverket. Förlusterna står för hela 9 procent av de totala växthusgasutsläppen från djurhållningen.

Det handlar om förluster på gård när grisar, nötkreatur och mjölk inte kan gå vidare i livsmedelskedjan och om hur biprodukter från slakten tas tillvara. Ökad resurseffektivitet i produktionen kan ge mer mat, öka lönsamheten och minska klimatpåverkan, skriver Jordbruksverket.

Det finns olika orsaker till förlusterna. Bland annat kan skador eller sjukdomar leda till att djur måste avlivas under uppfödningen. När djur är sjuka och behandlas med läkemedel med karenstid får varken deras kött eller mjölk gå till livsmedel. Och för att kunna transporteras till slakteriet får de till exempel inte heller vara halta. Förlusterna av nötkött, griskött och mjölk under 2020 stod för:

• 8 procent av nötköttsproduktionen, vilket motsvarar 13 000 ton nötkött i slaktad vikt.
• 3 procent av grisproduktionen, vilket motsvarar 7 000 ton griskött i slaktad vikt.
• 0,4 procent av mjölkproduktionen, vilket motsvarar 11 000 ton mjölk.

–Det här är ett sätt att räkna på resurseffektivitet och livsmedelsförluster tidigt i kedjan. Syftet är att se hur resursanvändningen kan öka och hur mer kan bli mat enligt det nya etappmålet för minskat matsvinn, säger Karin Lindow, projektledare på Jordbruksverket.

Förlusterna gav sammanslaget ett växthusgasutsläpp på nästan 330 000 ton koldioxidekvivalenter under 2020, vilket är lika mycket som 9 procent av de totala växthusgasutsläppen från djurhållningen. Djurproducenterna påverkas också ekonomiskt. Under 2020 utgjorde förlusterna av nötkött och griskött nästan 6 procent av produktionsvärdet.

–Frågor som rör livsmedelsförluster behöver få en tydligare plats i arbetet för att minska miljö- och klimatpåverkan och öka lönsamheten. Det kan även stärka Sveriges försörjningsförmåga, säger Christina Nordin, Jordbruksverkets generaldirektör.

Svenska mervärden som god djurvälfärd och god djurhälsa är viktiga förutsättningar för att förebygga förluster. Ökad kunskap möjliggör ytterligare förbättringar.

–Förbättrade djurstallar, skydd mot smittor, mer rådgivning och ny teknik för att exempelvis övervaka djurens hälsostatus kan bidra till att minska förluster. Det behöver också undersökas vad som behövs för att fler djur, som inte kan transporteras, ska kunna avlivas på gård och sen tas till slakteri, säger Karin Lindow.

SLU har skrivit Jordbruksverkets andra rapport. Den visar att av de biprodukter från grisar och nötkreatur som hade kunnat ätas gick drygt häften till mat under 2020. Det handlar bland annat om produkter som blod, kind, hjärta, njure och lever. De 13 000 ton blod som inte blev mat hade till exempel kunnat räcka till 156 miljoner portioner blodpudding.

–Blod innehåller både mycket protein och järn och kan vara ett resurseffektivt komplement till övrig kost, säger Ingrid Strid en av de forskare som genomfört studien.

De biprodukter som inte blev mat hanterades främst som avfall och gick till biogas. Endast mindre andelar gick till foder eller destruktion. Ökade möjligheter till handel och export, samverkan och produktutveckling kan öka resursanvändningen och bana väg för att en större andel av biprodukterna blir mat.

–Svenskt kött ska vara det bästa klimatvalet i sin kategori och det är självklart för både producenter och slakterier att ta vara på resurserna så bra vi kan. Ökad kunskap om förluster gör det möjligt för både oss i branschen att jobba med förbättringar, men också för myndigheter och samhället att satsa på ökad resurseffektivitet, säger Therese Strand på Svenska Köttföretagen.

Jordbruksverket har tagit fram rapporterna inom ramen för regeringsuppdrag för minskat matsvinn som genomförs tillsammans med Livsmedelsverket och Naturvårdsverket.

Källa: Jordbruksverket