Få forskningsstudier har rönt så stor uppmärksamhet som barfotastudien ”Oskodda sporthästar – för hållbarhet och prestation”. Nu har slutrapporten presenterats – men några entydiga svar gavs inte.

Bakom studien står professor Lars Roepstorff vid SLU, hoppryttaren Peder Fredricson och Agria Djurförsäkring, vars vd Agnes Fabricius var med när slutrapporten presenterades vid en presskonferens.

Förväntningarna på slutresultatet av studien var höga. Men Lars Roepstorff påpekade att den som hoppats på att rapporten enbart skulle visa på barfotahovens fördelar blir besviken. Även om dess startskott var att Peder Fredricsson noterat att hans veterinärkostnader minskat sedan han började rida hästarna barfota för tre år sedan. Men under studiens gång har man sett behovet av mer forskning i ämnet.

Det viktigaste i studien är att beskriva skillnader i hoven med eller utan skor, utan värderingar om vad som är bäst ur hälso- och prestationsperspektiv och det poängterades att de åtta hästar som använts i studien, där samtliga gått med och utan skor på olika banor, var ett litet antal att förlita sig på, men ändå gett forskningen ett bra underlag.

Ett överraskande resultat var bland annat att hoven rör sig mer än forskarna och även vad Peder Fredricson hade trott. Men huruvida en enskild häst mår bäst av att vara skodd eller inte, måste avgöras individuellt. Barfota hästars hovar behöver kontrolleras varje dag.

–Kunskapen detta arbete har gett hoppas vi ska vara till hjälp för såväl veterinärer som ryttare och hovslagare. Men om vi kan kvantifiera belastning i till exempel hovleden eller djupa böjsenan när hästen arbetar med respektive utan sko, kan vi få mycket viktig information som kan användas för att förklara positiv eller negativ effekt av skoning. Det är en nödvändig grund för att kunna ge rekommendationer kring om, när och hur det kan vara lämpligt att arbeta hästen skodd respektive oskodd, sade Lars Roepstorff.

Text: Beata Hansson Foto Agria