Forskare har bråttom att hitta nya sätt att skydda tamfågelbesättningar från fågelinfluensa, enligt en artikel i den vetenskapliga sajten Phys.org. Ny kunskap visar att det främst är människan, och inte vilda fåglar, som sprider sjukdomen till tambesättningar.

Den goda nyheten är att forskarnas aktivitet nu är så stor att de drar viktiga lärdomar om hur fågelinfluensan sprider sig och om virusets egenskaper i Europa.

I Europa rapporterades över 2 467 utbrott hos fjäderfä under 2021–2022. Hela 48 miljoner tamfåglar avlivades i 37 länder. Det var den största fågelinfluensaepidemin som hittills observerats på kontinenten. De känslomässiga och ekonomiska konsekvenserna för djurhållarna är enorma, samtidigt som konsumenter får betala i form av högre priser på fågelkött och ägg.

Fram till för ungefär tio år sedan uppträdde fågelinfluensan bara sporadiskt i Europa. Nu pågår utbrotten mer eller mindre kontinuerligt.

”Kampen mot fågelinfluensa ligger högst upp bland våra prioriteringar”, sa den europeiska hälsokommissionären Stella Kyriakides förra månaden, när hon tillkännagav nya EU-regler om vaccination för att minska spridningen av sjukdomen.

Det finns en viss oro för att smittan ska sprida sig till människor. Teoretiskt kan viruset mutera och då till och med utlösa en pandemi.

Än så länge finns bara ett vaccin godkänt i EU mot fågelinfluensa. Med de nya EU-reglerna, som träder i kraft den 12 mars, tillåts transport av djur och varor från företag och zoner där vaccination har skett.

Tills nyligen har forskarna inte förstått exakt hur viruset överförs. Men genom den senaste tidens forskning står det klart att överföringen kan ske på två sätt: Direkt med luftburna partiklar från fågel till fågel och indirekt genom förorenat material såsom jordbruksutrustning.

Kunskapen har kommit fram i det så kallade Delta-Flu-projektet, som varade i fem år och avslutades i slutet av 2022. Experter från Belgien, Tyskland, Italien, Nederländerna, Sverige, Storbritannien, USA och Hongkong deltog.

Tidigare spreds viruset från asiatiska flyttfåglar till tamfåglar i ett säsongsmönster, med lågriskperioder på sommaren. När fågelinfluensa upptäcks i ett område, antingen hos vilda fåglar eller i kommersiella lokaler, beordras fåglar som annars skulle ströva fritt att sättas i karantän inomhus.

”Men vår studie har visat att det ofta är mänsklig aktivitet och inte direkt infektion från vilda fåglar som orsakar nya utbrott av viruset”, säger professor Thomas Mettenleiter, som var koordinator för Delta-Flu-projektet och ordförande för FLI Federal Research Institute for Animal Health i Tyskland.

”Människor bär in viruset i lokaler på kontaminerade skor, kläder, maskiner, djurfoder och sängkläder, säger han till Phys.org.

Han anser att biosäkerheten vid hantering av fjäderfä måste intensifieras. Därför har han och hans team utarbetat högre hygienstandarder för personal som arbetar med besättningar i lockdown. Förhoppningen är att dessa riktlinjer ska antas i hela Europa.

Olika stammar av fågelinfluensa har förmodligen funnits i årtusenden, men den variant som kickstartade den nuvarande vågen av utbrott – A(H5N1) – uppstod 1996 i Kina som ett resultat av den snabba expansionen av handeln inom ank- och fjäderfäsektorn. Den spred sig sedan till vilda fåglar och – sällan men dock – till människor.

Denna mycket smittsamma variant har nu förgrenats till många undervarianter som förekommer främst hos kommersiellt fjäderfä och vilda vattenfåglar.

Viruset klassificeras som antingen hög- eller lågpatogent (HPAI eller LPAI) beroende på dess genetiska egenskaper och förmåga att orsaka sjukdomar och dödlighet hos kycklingar. Fjäderfä infekterade med LPAI-virus kan visa milda tecken på sjukdomen eller inga alls, medan HPAI-infektioner kan orsaka allvarlig sjukdom och död. För att komplicera saken kan LPAI-virus mutera till andra högpatogena stammar, vilket gör att det måste hanteras snabbt. Både HPAI och LPAI kan spridas snabbt i besättningar.

Delta-Flu har lyckats kartlägga den genetiska sammansättningen för de fågelinfluensastammar som nu finns på kontinenten. Med hjälp av helgenomsekvenseringstekniker gjorde forskarna den överraskande upptäckten att den fågelinfluensa som nu cirkulerar i Europa finns i mer än 15 olika varianter. Dessa blandar sitt genetiska material och skapar nya undervarianter. Sedan 2016 har några av dessa muterade virus spridits över till andra djur, bland annat rävar, minkar och sälar. Globalt har minst 200 fall hos däggdjur registrerats.

Än så länge är fågelinfluensan dåligt anpassad till människor. Det förekommer fall då och då, men de är sällsynta och sker vanligtvis först efter nära, långvarig och oskyddad kontakt med infekterade fåglar. Det är dessutom osannolikt att en fågelinfluensapandemi skulle uppstå om inte viruset först etablerar sig i ett mellanliggande däggdjur, som en gris – men det kan hända. Grisceller har egenskaper som gör det möjligt för virus från både fåglar och människor att få fäste och föröka sig. Det som oroar forskarna är att en gris en dag skulle bli värd för influensavirus från både fåglar och människor. Det skulle kunna resultera ett hybridvirus med genetiskt material från båda virusen.

Just nu diskuteras i EU möjligheten att vaccinera tamfåglar mot influensan. Problemet är att det riskerar att leda till handelshinder på grund av oro djur från vissa länder kan få sjukdomen och sprida den, trots att de är vaccinerade. Ett vaccinationsprogram skulle alltså kräva noggrann övervakning.

Källa: Phys.org