Motiverande samtal är det som kan övertyga en djurägare att borsta tänderna på sin hund. Karolina Enlund vid SLU vet hur det går till.

All forskning visar att hundar mår bra av att få tänderna borstade. Framför allt minskar det risken för plack och på sikt paradontit. Ändå är det bara fyra av hundra hundägare som dagligen plockar fram tandborsten. Men genom motiverande samtal kan flera hundägare bli engagerade. Det visar en forskningsstudie som Agria SKK forskningsfond bidragit till.

Men vad skulle kunna få fler hundägare att borsta oftare? Svaret kan ligga i hur veterinären pratar med hundägaren vid besöket på kliniken.

– Det är välkänt inom humantandvården att det inte räcker att bara säga till människor hur de ska göra. Men om man i stället använder motiverande samtal – då ökar chansen till en beteendeförändring, säger Karolina Enlund, veterinär och forskare vid SLU.

Motiverande samtal går bland annat ut på att bjuda in hundägaren mer i samtalet, till exempel genom att veterinären ställer öppna frågor, som ”hur mår din hund?” eller ”vad tänker du om det?”. Resultatet blir ett samtal om hunden, i stället för att veterinären föreläser för en tyst djurägare. Och när hundägaren själv får bidra med sina kunskaper, ökar också viljan att följa goda råd.

– Ibland är hundägaren först lite frågande, typ ”det ska väl du veta, du är ju veterinär”, men de allra flesta är positiva och glada över att bli lyssnade på, konstaterar Karolina Enlund.

Redan i dag undervisas veterinär- och djursjukskötarstudenterna vid SLU i metoden att föra motiverande samtal. Karolina och hennes studenter hoppas att motiverande samtal ska få hundägare att framöver bli ännu mer engagerade i hundarnas tandvård.

– Det blir en win-win-situation för både hunden, ägaren och veterinären, säger Karolina Enlund.

Karolina Enlund disputerade sin avhandling med titeln ”Dental care in dogs: a survey of Swedish dog owners, veterinarians and veterinary nurses”. Studien om motiverande samtal har fått ekonomiska medel från Stiftelsen Djursjukvård i Storstockholm, med bidrag från Sveriges lantbruksuniversitet samt Agria och SKK Forskningsfond.

Källa: Agria Bilden föreställer Karolina Enlind foto Agria