Nu är den nya versionen av Jordbruksverkets vägledning för djurskyddskontroller på slakterier beslutad. Den har flera nya tillägg och ändringar.

– Vi har lagt till nya delar gällande drivning, uppstallning, fixering, bedövning, avblodning och kontroll av död, och då framför allt på det röda köttet, säger Mattias Gårdlund, djurskyddshandläggare på Jordbruksverket och en av dem som arbetat fram den nya vägledningen.

– Vi har även också tittat över lagtexter och hänvisningar. Det fanns hänvisningar till livsmedelslagstiftningen i den tidigare versionen som inte gäller längre.

Jordbruksverket tog bort den gamla vägledningen för drygt ett halvår sedan och den har enligt Livsmedelsverket – som har ett par hundra officiella veterinärer anställda – saknats av branschen.

Den reviderade vägledningen kommer inom kort att läggas ut på Jordbruksverkets sajt. Vägledningen ska även ha tillgänglighetsanpassats för olika användare.

Enligt Mattias Gårdlund är en förbättring att officiella veterinärer med den nya vägledningen får ett bättre stöd i att göra bedömningar.

– Vägledning saknades förut på det röda köttet där det bara fanns en allmän vägledning hur man skulle bedöma djur när de kom till slakt. Därefter fick de officiella veterinärerna göra en egen bedömning utifrån gällande lagstiftning. Nu har vi gjort ett stöd där vägledningen talar om vilka parametrar man ska titta på och hur man ska bedöma de parametrarna.

Mattias Gårdlund poängterar att den nya vägledningen också syftar till att hjälpa officiella veterinärer att göra likartade bedömningar oavsett slakteri och vilken del av landet de görs. Det ska tidigare ha funnits stora skillnader.

Är vägledningen enbart till för officiella veterinärer?

– Den är framför allt till för officiella veterinärer men den kan även användas av slakteriföretagare som vill veta vad som kontrolleras i deras verksamhet. Den kan också användas av länsstyrelsens personal.

Enligt Mattias Gårdlund är vägledningen ett levande dokument som kan komma att revideras löpande. Nya slaktföreskrifter är under revidering och planeras träda i kraft om drygt ett år.

– Då kan vi behöva göra en ny vägledning som kanske är ännu mer detaljerad, säger han.

Ett av segmenten som nu är omarbetat är bedömningen av de högdräktiga djur som påträffas på slakterier. Tidigare vägledningar var enligt Mattias Gårdlund för detaljerade och hade många bilder. Nu är texten mer generellt skriven – och vägledningen har nu bara en bild på första sidan.

– I den första revideringen har vi valt att inte gå in för djupt eftersom det har blivit en del missuppfattningar och en del olika bedömningar när man hade för tydligt skrivet, säger han.

Mattias Gårdlund berättar att Jordbruksverket bett SLU ta fram nytt material på hur foster från högdräktiga djur ser ut. Under tiden rekommenderar Jordbruksverket att officiella veterinärer gör en generell beskrivning av sina fynd gällande genombrutna tänder, behåring och liknande hos foster och sedan lämna ärenden vidare om så är påkallat.

– Därefter får länsstyrelsen och eventuellt åklagare sina bedömningar utifrån det materialet. Annars kan det lätt bli som en förundersökning på slakteriet som officiella veterinärer gör och det är inte det man eftersträvar. Officiella veterinärer ska bara dokumentera på ett tydligt sätt, säger Mattias Gårdlund.

Den aktuella vägledningen heter ”Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl. Djurskyddskontroll på slakteri”.

Text: Håkan Frisell Bilden föreställer Mattias Gårdlund, djurskyddshandläggare på Jordbruksverket.