Forskaren Anna Rosander vid SLU har fått 2,2 miljoner kronor för att ta fram ett nytt diagnostiskt test för smittsamt klöveksem – en sjukdom som kostar mjölkindustrin stora belopp varje år.

Enligt Anna Rosander, disputerad forskare på Institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap vid SLU, orsakas sjukdomen smittsamt klöveksem, eller digital dermatit som den också kallas, troligen av olika typer av bakterier som Treponema.

Sjukdomen gör att drabbade djur får sår på klövarna som gör ont och blöder lätt. Detta kan i sin tur leda till hälta.

Runt hälften av alla besättningar med mjölkkor i Sverige kan vara drabbade av smittsamt klöveksem – vilket har en stor negativ påverkan på mjölkproduktionen. Sjukdomen behandlas bland annat med salisylsyrabandage eller antibiotikaspray, men kan komma tillbaka efter behandling.

I dagsläget diagnostiseras smittsamt klöveksem framför allt av klövvårdare när de gör klövverkning på kor i verkstol. Anna Rosander vill förenkla detta genom att ta fram en metod som baseras på analys av antikroppar mot de aktuella bakterierna i blod- eller mjölkprov.

– Tanken är att samla in blod- och mjölkprov från gårdar och sedan utveckla ett test där vi ser om de sjuka djuren har antikroppar mot bakterierna. Det handlar om bakterien Treponema i första hand, men det kan även vara andra bakterier.

Anna Rosander planerar att samla in och analysera prover från 25 gårdar och tankmjölksprover från 600 besättningar.

– Det skulle vara bra om man kan använda mjölk för det är naturligtvis mindre invasivt. Med ett stort antal tankmjölksprover kan vi få en indikation på förekomsten av smittsamt klöveksem i svenska mjölkbesättningar, säger hon.

Anna Rosander och hennes doktorand Lex Roelofs från Nederländerna har redan lyckats ta fram proteinkandiater till sin analysmetod, vars lämplighet nu alltså ska undersökas med hjälp av de insamlade proverna. Forskningen har det senaste halvåret finansierats internt av institutionen på SLU. I slutet av maj fyllde Stiftelsen Seydlitz MP bolagen i Vetlanda på med drygt 2,2 kronor för perioden år 2023 till år 2026.

Ett fungerande test för smittsamt klöveksem kan få stor betydelse för industrin.

– Vi hoppas att vi kan få fram ett test där man kan diagnosticera både individuella djur och besättningar. Det skulle vara till hjälp för att övervaka och eventuellt begränsa sjukdomen, kanske med kontrollprogram, säger Anna Rosander.

Mats Landén är styrelseordförande i Stiftelsen Seydlitz MP bolagen. Han ser också stora fördelar om ett test för smittsamt klöveksem baserat på blod- eller mjölkprover kan utvecklas.

– Korna lider och produktionen påverkas och det är tydligen rätt så svårt att diagnostisera med dagens metoder, säger han.

Mats Landén bor själv nära en drabbad besättning med mjölkkor.

– Jag var uppe hos grannbonden som har kor och precis fått in smittsamt klöveksem i sin besättning efter att han tagit in några nya kor. Han var mycket besvärad över det. Det var strax innan vi gav de här pengarna till SLU. Vi tyckte att det här projektet var bra och passar vår stiftelse, säger han.

Mjölkbolaget Arla meddelar att man anser att ett blodprov för att påvisa smittsamt klöveksem inte tillför något på individnivå eftersom kor i vilket fall som helst tas upp i verkstol för behandling efter diagnos – men att det på besättningsnivå finns vinster att göra för att se förekomsten, andelen och vilka djurgrupper/individer som har smittsamt klöveksem.

”Jag ser positivt på att diagnostiken förbättras och förenklas”, skriver Mats Scharin som är veterinär på Arla, i ett mejl till VeterinärMagazinet.

Text: Håkan Frisell. Bilden föreställer Anna Rosander, forskare på Institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap vid SLU. Foto: Bettina Bäck, SLU.