Kampen mot antibiotikaresistens lönar sig, men faran är långtifrån över. Det framkommer i en rapport från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) och Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC). Salmonella– och Campylobacter-bakterier är fortfarande vanliga hos både människor och djur, men resistensen mot antibiotika som är kritiskt viktig inom humanmedicinen förblir mycket låg. Den är dock forfarande oroande.

Andelen Escherichia coli-isolat från livsmedelsproducerande djur som visar ”full känslighet” eller ”noll resistens” mot viktiga antimikrobiella medel ökar, enligt rapporten. Detta, tillsammans med en minskning av förekomsten av E. coli-isolat som producerar ESBL eller AmpC-enzymer som kan göra vissa antibiotika ineffektiva, visar på framsteg i arbetat att minska antimikrobiell resistens hos E. coli från livsmedelsproducerande djur i flera EU-medlemsstater.

”Även om vi har sett positiva resultat från åtgärder för att minska antibiotikaresistensen, är fortsatta gemensamma ansträngningar avgörande för att tackla detta globala hot. One Health-ansatsen påminner oss om att kampen mot resistens kräver samarbete över olika sektorer, såsom humanhälsa, djurhälsa och miljö”, säger Efsas chefsforskare Carlos Das Neves och ECDC:s chefsforskare Mike Catchpole, ECDC:s chefsforskare i ett pressmeddelande.

Rapporten innehåller dock även oroande nyheter: För Salmonella har man hittat resistens mot karbapenemer i isolat från människor, men inte från livsmedelsproducerande djur; för E. coli har man upptäckt karbapenemresistens i isolat från livsmedelsproducerande djur. Även om förekomsten av karbapenemresistens för närvarande rapporteras vara mycket låg i isolat från både människor och djur, har ett högre antal länder rapporterat bakterier som producerar karbapenasenzymer hos olika djurarter under de senaste åren. Detta kräver uppmärksamhet och ytterligare undersökning eftersom karbapenemer är en sista utväg bland antibiotikagrupper och varje upptäckt av resistens mot dem är oroande, heter det i pressmeddelandet.

Mellan 2013 och 2022 rapporterade minst hälften av länderna ökande trender i resistens mot fluorokinoloner i Salmonella Enteritidis– och Campylobacter jejuni-isolat. Dessa är vanligtvis förknippade med fjäderfä. Denna upptäckt är av allmänhälsointresse, eftersom fluorokinoloner är bland de antimikrobiella medel som används vid behandling av sällsynta fall när Salmonella– eller Campylobacter-infektioner utvecklas till svår sjukdom.

En tredjedel av länderna observerade minskande trender i makrolidresistens i Campylobacter-isolat från människor, särskilt för C. coli. Detta är anmärkningsvärt eftersom ökad resistens mot fluorokinoloner innebär att makrolider blir viktigare för behandling av svåra livsmedelsburna infektioner hos människor.

I två tredjedelar av de rapporterande länderna minskade resistensen hos isolat från människor mot penicilliner och tetracykliner över tiden hos Salmonella Typhimurium, vilket vanligtvis är förknippat med grisar och kalvar. Dessa antimikrobiella medel används ofta för att behandla bakterieinfektioner hos människor och djur.

Antibiotikaresistens förblir ett stort folkhälsoproblem som måste hanteras från olika håll och av olika aktörer. Viktiga åtgärder behövs för att minska uppkomsten och spridningen av resistenta bakterier. Där ingår bland annat att främja en sund användning av antibiotika, förbättrat stöd för infektionsförebyggande åtgärder och kontrollpraxis, stärkt av forskning och innovation för att utveckla nya antimikrobiella medel och att säkerställa att policyer och förfaranden finns på plats på nationell nivå.

Källa: Efsa