SVA: Så skyddas får, kor och hästar under betesperioden

SVA: Så skyddas får, kor och hästar under betesperioden

Betesperioden kan innebära vissa faror för djuren, och om sommaren får SVA ofta samtal från veterinärer och djurägare. Myndigheten har därför sammanställt goda råd till djurägare om hur man beter sig vid torka samt hur man undviker förgiftningar och infektioner. Veterinärer uppmanas kontakta SVA för konsultation.  

Torka under betesperioden kan få allvarliga konsekvenser för djurens hälsa och produktion. Jord med torrsprickor ökar risken för mjältbrand.

– När det blir ont om mat ökar risken att djuren äter giftiga växter och drabbas av förgiftningar. Vid torka kan det bli aktuellt att importera foder och är det importerade fodret av god hygienisk kvalitet är risken för smitta låg. Men om ett dött djur råkat komma med i en foderbal blir situationen en annan, säger Ann Högberg, forskare på SVA.

Hög temperatur kan ge betesdjuren värmestress. Mjölkkor kan få försämrad produktion, fruktsamhet och hälsa redan vid ganska måttligt förhöjda temperaturer.

Goda råd vid torka som veterinärer kan ge till djurägare är att ta fram en plan för åtgärder, till exempel alternativa foder- och vattenkällor.

Undvik giftiga växter genom att:

  • Ta bort giftiga växter från betesmarken eller vallen när det går, eller stängsla bort dessa områden innan djuren släpps ut eller marken skördas.
  • Undvik för högt betestryck – tillskottsutfodra eller flytta djuren tidigt vid betesbrist.
  • Sätt upp skyltar om att trädgårdsavfall inte får slängas på betet om vallen eller hagen ligger nära ett samhälle.
  • Följ Jordbruksverkets regler vid import av grovfoder så att risken för införsel av smitta minimeras.

Ta också fram en plan för åtgärder vid värmestress, till exempel hur djuren kan få tillgång till skugga på bete, kallt dricksvatten och avkylning med fläktar och duschar. Undvik om möjligt att ha djuren på bete under den varmaste tiden på dygnet.

Vid torka ökar brandrisken. En lärdom från tidigare bränder är enligt tf statsveterinär Gittan Gröndahl är att det är viktigt att ha en plan för vart djuren kan flyttas – och hur.

SVA har även sammanställt vetenskapligt baserade råd när det gäller giftiga växter i och vid beteshagar. Risken är störst vid foderbrist, då djuren kan äta giftiga växter som de normalt ratar eftersom de oftast smakar illa. Men det finns också giftiga växter som är smakliga. Torkning och ensilering kan ibland leda till att gifterna försvinner. Ibland kan foderkonservering leda till att den bittra smaken försvinner fast gifterna finns kvar.

– Förgiftning av växter är troligen ovanliga, men eftersom de kan vara svåra att diagnosticera är osäkerheten stor. Ett exempel på en växt som är viktig att undvika är sprängört eftersom den är mycket giftig, säger Ann Högberg, forskare på SVA.

Trädgårdsavfall som läggs in till betesdjuren kan också orsaka förgiftningar då trädgårdsväxter kan innehålla gifter och därför inte är lämpliga som foder.

Betesperioden innebär oftast färre hälsorisker än stallperioden men trots det kan djuren bli sjuka även på bete. SVA ger därför också råd om hur får och nötkreatur ska slippa infektionssjukdomar orsakade av bakterier, parasiter och virus.

Några infektioner som är vanligare bland får och nötkreatur på bete är de som sprids med fästingar, till exempel betesfeber (anaplasmos) och sommarsjuka (babesios). Förstagångsbetande unga djur kan drabbas av magtarmsjukdom orsakad av betesparasiter. För nötkreatur i åldern 6 – 24 månader kan frasbrand leda till allvarliga hälsokonsekvenser och lamm kan drabbas av gasbrand.

– Både frasbrand och gasbrand orsakas av infektion med klostridiebakterier. Dessa infektioner drabbar oftast välväxta unga djur och leder ofta till döden, säger Ylva Persson, statsveterinär på SVA.

Det finns också bakterier och virus som sprids med flugor och knott. Ett exempel är schmallenbergvirus som sprids med svidknott. Om dräktiga tackor och kor blir bitna av virusbärande svidknott kan det orsaka missbildningar hos foster. Flera sådana fall har nyligen konstaterats hos svenska lamm och kalvar.

Råd som förebygger infektionssjukdomar på bete:

  • Frasbrand hos nötkreatur och gasbrand hos lamm kan förebyggas genom vaccination.
  • Undvik parasitsjukdomar genom betesplanering och analys av träckprov. Avmaska vid behov.
  • Undvik om möjligt att utsätta djuren för betesmarker med mycket fästingar, flugor och svidknott.
  • Undvik om möjligt att betäcka hondjur som inte har antikroppar mot schmallenbergvirus under svidknottssäsongen.

Veterinärer uppmanas att kontakta SVA för konsultation.

Länkar till mer info från SVA här

Källa: SVA