Forskare varnar: Restaurering av natur kan öka risken för djurspridda sjukdomar
När förstörda ekosystem restaureras kan vissa smittbärande djurarter tillfälligt ta över. Forskare vid SLU vill därför se att zoonosrisker vägs in i planeringen av naturvårdsprojekt. Foto: Adobe Stock
Att återställa förstörda ekosystem är viktigt för den biologiska mångfalden – men det kan också öka risken för zoonotiska sjukdomar. Det visar en ny internationell studie ledd från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Forskarna uppmanar nu myndigheter att väga in smittrisker redan i planeringen av restaureringsprojekt.
Zoonoser – infektionssjukdomar som sprids mellan djur och människa – är ett globalt folkhälsoproblem. När människan förändrar djurens livsmiljöer ökar risken för kontakt med smittbärande arter. Men även när naturen ska lagas, finns risker som hittills ofta förbises, visar forskningen som publicerats i Nature Ecology & Evolution.
– Det finns ett stort behov av praktisk vägledning om hur återställningen kan göras på ett sätt som både gynnar den biologiska mångfalden och samtidigt minimerar risken för zoonotiska sjukdomar, säger Frauke Ecke, universitetslektor vid SLU och professor vid Helsingfors universitet, som lett studien.
”Sorkfeber kan bli vanligare i återställda skogar”
Ett tydligt exempel är skogsekosystem där enstaka arter får övertag efter avverkning.
– I gamla skogar finns små däggdjurssamhällen som är artrika och i balans. När skogen avverkas bryts balansen och ett fåtal arter, som skogssork, blir kvar. De bär på sorkfebervirus som kan göra människor svårt sjuka, säger Ecke.
När skogar sedan restaureras tar det lång tid innan den naturliga balansen återställs – ibland upp till hundra år. Under den tiden kan sjukdomsrisken tillfälligt öka.
– Vi kan skapa strukturer som lockar till sig rovdjur, till exempel ugglor, som håller smittbärande arter i schack tills ekosystemet stabiliseras, förklarar hon.
Myndigheter bör väga in smittrisker
Forskarna rekommenderar att zoonotiska risker beaktas redan i planeringsfasen av restaureringsprojekt. I det så kallade policy brief som tagits fram ges riktlinjer för hur återställning kan ske på ett säkrare sätt.
– Det viktigaste budskapet är att ta hänsyn till möjliga sjukdomsrisker redan vid planeringen. På så sätt kan risken för restaureringsrelaterade sjukdomsutbrott minimeras, säger Frauke Ecke.
Klimatförändringar pekas också ut som en avgörande faktor – eftersom ekosystemens förutsättningar kan förändras kraftigt inom bara några decennier.
Länk till den vetenskapliga artikeln: Adaptive ecosystem restoration to mitigate zoonotic risks
Källa: SLU
