Ett omfattande utbrott av högpatogen fågelinfluensa bland skrattmåsar i Kalmar 2023 orsakade massdöd, framför allt bland ungar. Nu visar en ny studie att överlevande fåglar utvecklade ett långvarigt immunskydd och att viruset dessutom påverkade både rörelsemönster och flyttbeteende. Resultaten bygger på data från GPS-märkta måsar som gav forskarna en ovanlig möjlighet att följa utbrottet i realtid.

När högpatogen fågelinfluensa spreds bland skrattmåskolonier i Kalmarområdet sommaren 2023 rapporterades fler än 700 döda fåglar i Kalmar, Oskarshamn och Mörbylånga kommuner.

Studien, som publicerats i Proceedings of the Royal Society B, visar att viruset drabbade ungarna särskilt hårt. Dödligheten översteg 90 procent.

– Vid varje drabbad koloni kunde man se ungar med sjukdomssymtom vid vattenkanten, medan döda ungfåglar flöt i vattnet. Vuxna fåglar uppvisade neurologiska symtom såsom oförmåga att använda benen ordentligt och krampartade huvudrörelser, säger Jonas Waldenström, professor i mikrobiologi.

GPS-sändare gav unika data

Redan året före utbrottet hade forskare GPS-märkt ett trettiotal skrattmåsar inom ett annat forskningsprojekt. När fågelinfluensan bröt ut blev dessa fåglar en oväntad möjlighet att studera hur sjukdomen påverkar levande vilda fåglar.

Dessutom fanns märkta måsar i en koloni på Öland som aldrig drabbades av viruset, vilket gjorde jämförelser möjliga.

– Utbrottet blev ett naturligt experiment för oss att studera hur fågelinfluensa påverkar skrattmåsars beteende och överlevnad. Tack vare GPS-märkningen kunde vi följa rörelserna hos ett antal fåglar. Det är mycket värdefullt, eftersom vår nuvarande förståelse av virusets effekter på vilda fågelpopulationer till stor del bygger på dödssiffror och analyser av döda fåglar, säger Alessia Ostolani, doktorand i ekologi.

Forskarna såg att fåglarna i de drabbade kolonierna rörde sig betydligt mindre än normalt och påbörjade höstflytten nästan två veckor tidigare än vanligt.

– Att veta att fåglar kan flytta betydligt tidigare om de drabbas av fågelinfluensa under häckningssäsongen gör att vi kan ta hänsyn till detta i framtida modeller av flyttbeteende, säger Mariëlle van Toor, forskare i ekologi.

Immunitet kvar efter två år

Efter utbrottet har forskarna återfångat överlevande skrattmåsar för att analysera deras antikroppsnivåer.

Resultaten visar att antikropparna fortfarande fanns kvar hos de testade fåglarna ett år efter utbrottet. Två år senare hade nivåerna sjunkit, men andelen fåglar med kvarstående skydd var oförändrad.

– Dessa resultat tyder på att skrattmåsar som överlever infektionen kan vara skyddade mot viruset i minst två år, om inte längre. Skulle viruset återvända till Kalmar skulle det förhoppningsvis leda till utbrott av betydligt mindre dramatisk omfattning, säger Alessia Ostolani.

Forskarna menar att resultaten kan bidra till bättre modeller för övervakning och riskbedömning av framtida utbrott av högpatogen fågelinfluensa.

Läs mer: ”Effects of highly pathogenic avian influenza on the behaviour and survival of a colonial breeding seabird” i Proceedings of The Royal Society B.