Bara 8 procent av hästveterinärerna med mindre än tio års erfarenhet skulle utan tvekan rekommendera yrket till en veterinärstudent. Bland kollegorna med över 20 års erfarenhet är andelen 62 procent. En internationell undersökning visar också att många övervägt att lämna hästpraktiken och att en stor del av arbetet sker utanför ordinarie arbetstid.

Undersökningen Equine Lameness Insights 2026 bygger på svar från 107 hästveterinärer med specialistkunskap inom ortopedi och rörelsestörningar. Den har genomförts inom det internationella nätverket ISELP och sammanställts av det svenska teknikföretaget Sleip.

Resultaten visar stora skillnader mellan veterinärer med olika lång erfarenhet av hästpraktik.

Bland dem med mer än 20 års erfarenhet uppger 62 procent att de utan tvekan skulle rekommendera yrket. För veterinärer med 10–20 års erfarenhet är andelen 33 procent och bland dem som arbetat kortare tid än tio år 8 procent.

– Det handlar inte om att engagemanget för yrket saknas. Veterinärerna uppskattar de medicinska utmaningarna och möjligheten att göra skillnad för hästarna. Det som verkligen sticker ut är hur mycket mer tveksamma de mindre erfarna veterinärerna är till att rekommendera yrket. Det väcker frågor om hur de ser på möjligheten att fortsätta arbeta som hästveterinär på lång sikt, säger Elin Hernlund, veterinär, biomekanikforskare och medgrundare av Sleip.

Många har övervägt att lämna hästpraktiken

Skillnaderna är också tydliga när veterinärerna får svara på om de någon gång övervägt att lämna hästpraktiken.

I gruppen med mindre än tio års erfarenhet svarar 68 procent ja, jämfört med 56 procent bland dem med 10–20 års erfarenhet och 32 procent bland de mest erfarna.

Samtidigt uppger 77 procent av de svarande att stödet till unga veterinärer är otillräckligt eller bara delvis tillräckligt.

Erik Bergman, veterinär vid Sporthorse Medical Diagnostic Centre i Nederländerna och styrelseledamot i International Society of Equine Locomotor Pathology (ISELP), anser att resultaten behöver tas på allvar.

– Vi måste lyssna på vad kollegor som är i början av karriären säger. Bra handledning är en del av lösningen, men det handlar också om arbetsbelastning, att kunna sätta gränser och att skapa arbetsplatser där veterinärer kan trivas och utvecklas under ett helt yrkesliv. Om vi vill att duktiga unga veterinärer ska stanna i hästsjukvården måste vi bli bättre på att stötta dem under de första åren.

Mycket arbete sker utanför konsultationerna

Rapporten beskriver också en arbetsvardag där kontakten med hästägare sträcker sig långt utanför de bokade besöken.

Totalt uppger 74 procent att de får videoklipp från hästägare minst en gång i veckan. Nästan fyra av fem, 79 procent, svarar på meddelanden eller videoförfrågningar åtminstone delvis utanför ordinarie arbetstid.

Ungefär hälften av veterinärerna lägger minst tre timmar i veckan på kommunikation med djurägare som de inte får betalt för eller inte fakturerar.

Samtidigt uppger 51 procent att de känner sig mentalt utmattade dagligen eller flera gånger i veckan.

Bland dem som lägger minst tre timmar i veckan på obetald eller ofakturerad kommunikation uppger 60 procent att de ofta känner sig mentalt utmattade. Rapporten visar ett samband mellan arbetsbelastningen och utmattningen, men fastställer inte något orsakssamband.

Vill ha bättre handledning och tydligare gränser

När veterinärerna får beskriva vad som skulle göra yrket mer hållbart för nästa generation återkommer fyra områden: bättre handledning och kollegialt stöd, rimligare arbetsbelastning, tydligare förväntningar i kontakten med hästägare samt bättre ekonomiska förutsättningar.

Bland annat efterfrågas mer strukturerad handledning under de första yrkesåren och tydligare gränser mellan arbetstid och fritid.

Trots utmaningarna beskriver veterinärerna ett starkt engagemang för sitt arbete. Att lösa komplicerade medicinska fall är den mest uppskattade delen av yrket och lyfts fram av 77 procent. Drygt hälften, 56 procent, anger möjligheten att förbättra hästarnas hälsa och välfärd.

Tidigare insatser vid hälta

Undersökningen följer också upp resultaten från Sleips rapport 2025 om diagnostik och behandling av hälta.

I årets enkät uppger 87 procent att de åtminstone ibland möter hästar där tidigare insatser hade kunnat förhindra allvarligare problem. Motsvarande andel i 2025 års undersökning var 95 procent.

Rapporten visar dessutom ett stort intresse för att följa hästars rörelsemönster över tid. Totalt 91 procent ser ett värde i regelbundna rörelseanalyser för att tidigare kunna upptäcka problem, medan 92 procent ser nytta med tillgång till historiska uppgifter om enskilda hästars rörelseasymmetrier.

Resultaten bygger på veterinärernas egna bedömningar och visar inte i vilken utsträckning regelbunden rörelseanalys faktiskt förebygger allvarligare skador.

Fakta: Om undersökningen
Rapport: Equine Lameness Insights 2026.
Antal deltagare: 107 veterinärer med avancerad kompetens inom hästortopedi och rörelsestörningar.
Genomförande: Anonym webbenkät under maj–juni 2026.
Geografi: Deltagare från flera världsdelar, däribland Europa, Nordamerika, Australien och Nya Zeeland.
Avsändare: Sleip, med stöd från det internationella nätverket ISELP.
Begränsning: Undersökningen omfattar en specialiserad grupp veterinärer. Resultaten är inte representativa för hela hästveterinärkåren.

Läs mer: Rapporten finns tillgänglig här: Equine lameness insights 2026