Fågeladenovirus är vanligt i svenska föräldraflockar till slaktkyckling, men överföring via ägget tycks vara ovanlig. I en ny avhandling hittades viruset inte i något av 1 029 prov från okläckta embryon och kycklingar. Resultaten riktar i stället uppmärksamheten mot smittspridning mellan fåglar och via miljön.

Fågeladenovirus, FAdV, kan orsaka allvarlig sjukdom hos slaktkycklingar. Viruset ligger bakom bland annat inklusionskroppshepatit, IBH, som ger leverskador, och adenoviral muskelmagserosion, AGE, som orsakar skador i muskelmagen.

Viruset kan spridas mellan fåglar och via miljön, men också vertikalt från föräldrafågel till avkomma via ägget. FAdV är motståndskraftigt och förekommer hos såväl friska som sjuka fåglar.

Nu ger en ny avhandling från Ylva Lindgren, patolog och biträdande statsveterinär vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, en mer detaljerad bild av förekomsten och smittspridningen i svenska slaktkyckling- och föräldraflockar.

Virus saknades i samtliga 1 029 prover

Avhandlingen omfattar bland annat en undersökning av ett svenskt utbrott av AGE och studier av vilka typer av fågeladenovirus som förekommer hos friska och sjuka svenska slaktkycklingar och deras föräldrafåglar.

Forskarna väntade sig att hitta virus hos okläckta kycklingar som hade smittats från föräldrafåglarna. Resultatet blev ett annat.

– Vi trodde verkligen att vi skulle hitta viruset i okläckta kycklingar, ”dead-in-shell chicks”, att de alltså skulle ha smittats av sina mammor. Men vi hittade inte viruset i något av 1 029 provtagna embryon eller kycklingar, säger Ylva Lindgren.

Resultatet gjorde att forskarna fick ändra upplägget och i stället börja provta föräldrafåglar redan från deras första levnadsdag.

– Då hittade vi till slut viruset.

Antikroppar byggs upp före värpningen

Studierna visar att fågeladenovirus är vanligt förekommande i svenska föräldraflockar till slaktkyckling. Viruset kunde påvisas hos föräldrafåglarna redan vid låg ålder.

Samtidigt utvecklade fåglarna tidigt antikroppar och hade därmed hunnit bygga upp ett skydd innan de började värpa.

– Viruset upptäcktes hos föräldrafåglarna redan vid låg ålder, men inte hos någon okläckt slaktkyckling. Det talar för att det antikroppsskydd föräldrafåglarna byggt upp innan de börjar värpa skyddar avkomman från att smittas via äggen. Så risken att föräldrafåglar smittar sina avkommor via äggen ser faktiskt ut att vara betydligt lägre än vad man tidigare trott, säger Ylva Lindgren.

Hon har genomfört doktorandprojektet vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i samarbete med SVA.

Miljön blir viktig i smittutredningen

Resultaten ger också kunskap som kan användas i diagnostik, övervakning och smittskydd. Om vertikal överföring via ägget är mindre vanlig än väntat blir andra möjliga smittvägar viktiga att undersöka vid utbrott.

– Det är lätt att tänka att ett virus som kan spridas från förälder till avkomma oftast kommer den vägen via äggen, och att det inte finns något man kan göra åt det. Men de här resultaten visar att det inte behöver vara så.

Ylva Lindgren pekar bland annat på möjligheten att virus förs in i besättningen eller finns kvar i miljön.

– Med den vetskapen kanske man lägger ner extra tid på att lista ut hur viruset kommer in i besättningen, eller på hur man kan få bort det om det eventuellt finns kvar i miljön, och då kanske man kan förhindra nya utbrott med sjuka fåglar.

Disputerar den 9 oktober

Ylva Lindgren försvarar avhandlingen ”Fowl adenovirus infections in broiler chickens and breeders in Sweden; pathological and epidemiological aspects” den 9 oktober vid SLU i Uppsala. Disputationen går även att följa digitalt.

Läs mer hos SVA