Färsk skadestatistik från Agria Djurförsäkring visar att traumatiska sårskador är den vanligaste orsaken till att föl får veterinärvård, och en vanlig orsak till att föl dör under första levnadsåret.

Skadestatistiken för förra året visar att 64 av 1 000 födda föl drabbades av de tio mest förekommande diagnoserna. Den visar också att 7 av 1000 födda föl dog under sitt första levnadsår. Vanligaste dödsorsakerna är bakterien rhodococcus equi, traumatiska sårskador, kolik, kroniska inflammationstillstånd och fölsepsis/blodförgiftning.

–När ett föl skadas eller blir sjukt är det oftast bråttom att få hjälp av veterinär. Därför är det bra att känna till de vanligaste symtomen och hur du kan undvika skador, säger Karl-Henrik Heimdahl, hästveterinär på Agria Djurförsäkring.

Vanligaste skador och sjukdomar hos föl som sökte veterinärvård:

1. Traumatiska sårskador. Den överlägset vanligaste orsaken till veterinärbesök. De traumatiska sårskadorna står för drygt 20 procent av de tio vanligaste skadorna, och är också den näst vanligaste orsaken till att föl dör. Men med genomtänkta rutiner och fölsäkrade stallgångar, boxar, hagar, staket och foderhållare går det att minska risken för sårskador.
2. Kolik. Inom 12 timmar efter födseln ska fölet bajsa ut sitt mekonium. Annars blir det förstoppning och fölet får kolik.
3. Felaktig benställning. Drabbar ofta föl som är för tidigt födda, som inte växer normalt eller som har legat fel i livmodern. Symtomen syns genom att fölet kraftigt trampar igenom i kotorna, eller är kraftigt upprätat eller om linjen genom framknä till kota eller från bakknä till kota är inte rak. Den kan också vara kraftigt tåvid eller tåtrång. Vid snabb tillväxt utvecklar en del föl tendens till bockhov. I lindriga fall kan tillstånden normaliseras spontant, annars behöver fölet behandling i god tid innan tillväxtzonerna sluter sig.
4. Rhodococcus equi-infektion. Bakterie som kan ge allvarlig lunginflammation under fölets första halvår. Föl är mycket infektionskänsliga under sina första månader i livet då immunförsvaret inte är helt utvecklat. Det är därför av yttersta vikt att fölet får i sig stoets råmjölk inom de första 24 timmarna i livet. Bakterien finns i marken och är svår att bli av med. Sjukdomen är svår att upptäcka med en långsam spridning av infektionen i lungorna. Var uppmärksam på fölets försök att få luft som förhöjd andningsfrekvens och feber. I akuta fall får fölet hög feber och akut andnöd med dålig prognos som följd. Bakterien är en av de vanligaste orsakerna till att fölet dör.

5. Diarré. Föl har känslig mag- och tarmkanal och kan under den första levnadstiden reagera på förändringar i mjölken när stoet kommer in i sin första fölbrunst eller drabbas av parasiter som ger diarréer. Tydliga tecken är kladd på svansen och benen. I de flesta fall går det över, men det gäller att hålla ett vakande öga på allmäntillståndet om fölet slutar att dia, blir hängigt, trött och får feber. Risken för uttorkning är då stor och fölet behöver snarast få veterinärvård.

*Statistiken är beräknad på föl födda 2019 och som behandlats under sitt första levnadsår.

Källa: Agria