Investeringar i bättre djurvälfärd vid slakt kan förbättra både arbetsflöde, produktion och lönsamhet. Det visar en ny doktorsavhandling från SLU, som också kartlägger hur bedövningskvalitet, skador och hantering påverkar både djurens sista timmar i livet och slakteriernas ekonomi.

Den 12 december försvarar Josefine Jerlström sin avhandling vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Avhandlingen består av fem studier som tillsammans undersöker hur förbättrad djurvälfärd vid slakt – särskilt vad gäller bedövning, hantering och slakteriets fysiska miljö – påverkar företagsekonomin.

Utgångspunkten är att djurens sista timmar är avgörande för välfärden. Felaktig hantering eller brister i bedövning kan orsaka stort lidande, samtidigt som det ofta ses som en kostnadspost snarare än en investering. Jerlström utmanar den bilden genom att analysera både praktiska och ekonomiska konsekvenser.

Bedövning – en kritisk kvalitetsfråga

Bedövning av både grisar och nötkreatur är tekniskt krävande och regleras strikt inom EU och i Sverige. Studien visar att:

•96 procent av grisarna och 93 procent av nötkreaturen var korrekt djupt medvetslösa vid slakt.

•Sticktiden är avgörande: längre tid mellan bedövning och avblodning ökade risken för otillräcklig bedövning.

•4 procent av grisarna och cirka 6 procent av nötkreaturen behövde ombedövas.

•För grisar gav diplift-system jämnare resultat än paternoster-system.

•Hos nötkreatur hamnade ungefär en fjärdedel av skotten utanför optimal träffpunkt.

Resultaten understryker vikten av välutbildad personal och kontinuerligt underhåll av utrustning för att minimera lidande och produktionsstopp.

Skador ger både lidande och ekonomiska förluster

I två av delstudierna analyserades skador hos mer än sju miljoner grisar och över 300 000 nötkreatur:

•Kroniska skador var vanligare än akuta.

•Cirka 9 procent av nötkreaturen och under 1 procent av grisarna hade kroniska skador.

•Skador ökade under vintermånaderna.

•Hos nötkreatur stod skador för 34 procent av allt kasserat kött, och 16 procent hos grisar.

Skadorna speglar brister i hantering på gården, under transport eller på slakteriet – och leder till matsvinn, högre kostnader och tydliga välfärdsproblem.

Ekonomiska vinster av bättre bedövning

I den avslutande studien simulerades hur förbättrade bedövningssystem skulle påverka lönsamheten. Resultaten visade att:

•Uppgraderad utrustning för grisar kan ge en nettovinst på cirka 90 000 kr per år.

•För nötkreatur kan vinsten bli cirka 37 000 kr per år.

•De största vinsterna uppstår genom färre driftstopp, lägre arbetskostnader och jämnare flöde.

Även om vinsterna inte är stora i kronor räknat visar studien att djurvälfärd inte står i konflikt med ekonomi – utan kan förstärka den.

Samlad slutsats: välfärdsinvesteringar lönar sig långsiktigt

Avhandlingen visar att investeringar i bättre bedövningsutrustning, utbildning, förbättrad stallmiljö och effektivare drivgångar stärker både djurvälfärd, arbetsmiljö och produktion.

“En human slaktprocess präglad av professionalism och omsorg uppfyller inte bara lagens krav – den är också en fråga om yrkesstolthet och ansvar,” skriver Jerlström i sin sammanfattning.

Läs doktorsavhandlingen här: Killing them softly. Pig and cattle welfare at slaugheter and ist economiv relevance