Knappt åtta av tio hund- och kattägare använder inte AI för att söka information eller få råd om djurets hälsa. Risken för felbedömningar är det vanligaste skälet. Samtidigt är djurägarna mer positiva till att AI används inom djursjukvården, enligt en Novusundersökning initierad av Agria.

AI har snabbt blivit ett verktyg för informationssökning inom många områden, men när det gäller det egna djurets hälsa är svenska hund- och kattägare fortfarande försiktiga.

Knappt åtta av tio uppger att de inte använder AI för att söka information eller få råd om djurets hälsa. Endast 6 procent använder regelbundet AI för att skaffa sig sådan kunskap, enligt undersökningen, som omfattar 5 710 intervjuer med svenska hund- och kattägare.

Felbedömningar oroar mest

Bland dem som avstår från AI är risken för felbedömningar det vanligaste skälet. Det anger 77 procent. Ytterligare 55 procent pekar på att AI inte kan uppfatta djurens känslomässiga signaler.

Agria framhåller samtidigt AI som ett möjligt komplement för enklare och förebyggande information, exempelvis om hull, motion, kloklippning och utfodring.

– AI kan vara till nytta exempelvis när det gäller skadeförebyggande åtgärder som råd om att hålla sitt djur i rätt hull, olika rasers behov av motion men också tips om att klippa klor eller enklare foderrådgivning, säger Monica Tuvelid, Sverigechef på Agria.

Hon betonar samtidigt att kvaliteten på svaren är beroende av vilken information användaren ger verktyget. Uppgifter om exempelvis tidigare skador, medicinering, allergier och andra individuella omständigheter kan vara avgörande för hur relevant ett svar blir.

Mänsklig kontakt fortsatt viktig

Undersökningen pekar också på en tveksamhet inför att mänsklig kontakt minskar när fler tjänster digitaliseras.

För Monica Tuvelid går det en tydlig gräns mellan generell information och situationer där ett djur visar tecken på sjukdom eller skada.

– Om djuret visar allvarliga tecken på sjukdom eller skada, skulle jag självklart hellre vilja prata direkt med professionell djursjukvårdspersonal, men för skadeförebyggande åtgärder och löpande kunskapsbyggande kan AI vara en enkel och lättillgänglig kanal, säger hon.

Agria rekommenderar också djurägare som är osäkra på ett AI-genererat svar att kontrollera vilka källor svaret bygger på och jämföra med andra informationskällor.

Mer positiva till AI inom djursjukvården

När frågan i stället gäller användning av AI inom djursjukvården är inställningen mer positiv. Nästan var tredje hund- och kattägare tycker enligt undersökningen att det är en bra idé. Samtidigt är nästan lika många tveksamma.

Resultatet visar därmed en skillnad mellan att själv använda AI för råd om det egna djuret och att acceptera tekniken som ett verktyg inom professionell djursjukvård.

Undersökningen ger däremot inte svar på vilka tillämpningar inom djursjukvården som deltagarna har tagit ställning till eller vad som ligger bakom deras inställning.

Om undersökningen

Novusundersökningen är initierad av Agria och bygger på totalt 5 710 intervjuer med svenska hund- och kattägare.