Probiotika och fibrer visar lovande resultat vid kronisk tarmsjukdom hos hund

Probiotika och fibrer visar lovande resultat vid kronisk tarmsjukdom hos hund En ny studie på hundar med kronisk inflammatorisk enteropati visar lovande resultat för probiotika i kombination med fibrer. Forskarna efterlyser större studier av antibiotikasparande behandlingsstrategier. Foto: Mostphotos

Probiotika i kombination med fibrer kan vara ett alternativ att undersöka vidare vid kronisk inflammatorisk tarmsjukdom hos hund. I en ny studie förbättrades hundarna både med antibiotikabehandling och med probiotika och fibrer. Resultaten ger stöd för fortsatt forskning om antibiotikasparande behandlingsstrategier.

Forskare vid veterinäruniversitetet i Košice i Slovakien har undersökt olika behandlingsstrategier vid kronisk inflammatorisk enteropati (CIE) hos hund.

Studien omfattade totalt 56 hundar och utvärderade en stegvis behandlingsmodell med diet, antibiotika, probiotika, fibrer och kortikosteroider. Av dessa ingick 17 hundar i jämförelsen mellan metronidazol och probiotika i kombination med fibrer.

Resultaten, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Animals, visar att både dietbehandling och behandling med metronidazol eller probiotika i kombination med fibrer var förknippade med minskad sjukdomsaktivitet och lägre halter av kalprotektin i avföringen.

Förbättring med både antibiotika och probiotika

En central del av studien var jämförelsen mellan metronidazol och en kombination av probiotika och fibrer hos hundar som behövde ytterligare behandling efter dietsteget.

Åtta hundar behandlades med metronidazol och nio fick probiotika i kombination med fibrer.

I båda grupperna minskade sjukdomsaktiviteten signifikant, mätt med Canine Chronic Enteropathy Clinical Activity Index (CCECAI). Även koncentrationen av kalprotektin i avföringen, en markör som kan spegla inflammation i tarmen, minskade.

Sju av åtta hundar i metronidazolgruppen och sju av nio hundar i gruppen som fick probiotika och fibrer uppnådde klinisk remission, definierad som högst tre poäng på sjukdomsindexet CCECAI.

Forskarna kunde inte påvisa någon statistiskt säkerställd skillnad mellan behandlingarna för de undersökta utfallsmåtten.

Dietbehandling gav remission hos många hundar

Studien visade också att dietbehandling hade god effekt hos en stor andel av hundarna.

Bland hundarna som fick foder med en ny proteinkälla uppnådde 64 procent klinisk remission. Motsvarande andel bland hundarna som fick hydrolyserat foder var 60 procent.

Båda dietstrategierna var förknippade med signifikanta förbättringar av sjukdomsaktiviteten och minskade koncentrationer av kalprotektin i avföringen.

Resultaten understryker betydelsen av dietbehandling som ett tidigt steg i handläggningen av hundar med kronisk enteropati.

Kan bidra till minskad antibiotikaanvändning

Antibiotikabehandling vid kronisk enteropati är en viktig fråga inom veterinärmedicinen, bland annat eftersom antibiotika kan påverka tarmens mikrobiom och bidra till resistensutveckling.

Forskarna menar att resultaten motiverar större studier av behandlingsstrategier som påverkar tarmens mikrobiom utan att antibiotika behöver användas.

Samtidigt betonar de att resultaten måste tolkas med försiktighet.

Studien var prospektiv men öppen, och antalet hundar i de olika behandlingsgrupperna var begränsat. Att ingen statistiskt säkerställd skillnad kunde påvisas innebär därför inte att behandlingarna har visats vara likvärdiga.

Det behövs större, kontrollerade studier för att fastställa vilka patienter som kan ha störst nytta av probiotika och fibrer och hur behandlingen står sig mot andra alternativ.

Studien ger därmed ytterligare stöd för att undersöka hur en mer individanpassad och antibiotikasparande behandling av kronisk enteropati hos hund kan utformas.

Faktaruta: Så genomfördes studien
Forskningsinstitution: University of Veterinary Medicine and Pharmacy i Košice, Slovakien.
Antal hundar: 56 med kronisk inflammatorisk enteropati.
Studiedesign: Prospektiv, öppen klinisk studie med stegvis behandling.
Behandlingar: Diet, metronidazol, probiotika och fibrer samt kortikosteroidbaserade behandlingar.
Klinisk utvärdering: CCECAI och bland annat kalprotektin i avföring.
Viktigaste fynd: Kliniska förbättringar sågs med både metronidazol och probiotika i kombination med fibrer.
Begränsningar: Små behandlingsgrupper, öppen studiedesign, växelvis fördelning mellan behandlingarna i stället för randomisering samt relativt kort uppföljning.

Källa: Kunay L. med flera, länk till artikeln: Comparison of Selected Therapies Within the Step-Up Therapeutic Approach in Canine Chronic Inflammatory Enteropathy, Animals, 13 oktober 2026.