Risken för utbrott av fågelinfluensa hos fjäderfä och andra tama fåglar ökar, enligt Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. Trots att få fall hittills konstaterats bland vilda fåglar i Sverige visar utbrott i grannländer att smittläget snabbt kan förändras.

Flyttfåglarnas förflyttningar och sjunkande temperaturer ökar risken för spridning av fågelinfluensa under hösten. Lägre temperaturer gynnar virusets överlevnad i miljön, samtidigt som smittade vilda fåglar kan sprida viruset utan att själva visa symtom.

I en ny epidemiologisk lägesbild, publicerad den 29 oktober, bedömer SVA att risken för utbrott hos fjäderfä och andra tama fåglar ökar. Myndigheten pekar bland annat på nyligen rapporterade utbrott i Danmark och Nederländerna.

– SVA bedömer att risken för utbrott hos fjäderfä och andra tama fåglar ökar. Samtidigt råder det en stor osäkerhet kring hur omfattande smittspridningen är bland vilda fåglar, eftersom vilda fåglar kan vara smittade utan att visa symtom. Därför är det viktigt att alla som håller fjäderfä och andra tama fåglar är noga med smittskyddet, säger Malin Grant, epidemiolog på SVA.

Tre fall bland vilda fåglar i Sverige

Sedan slutet av augusti har fågelinfluensa påvisats hos tre vilda fåglar i Sverige. Antalet konstaterade fall är därmed fortfarande lågt jämfört med motsvarande period förra året.

SVA betonar dock att antalet påvisade fall inte ger en fullständig bild av smittspridningen. Eftersom infekterade vilda fåglar inte alltid uppvisar sjukdomssymtom är det svårt att bedöma hur omfattande viruscirkulationen är.

Myndighetens övervakning bygger delvis på rapporter från allmänheten om sjuka och döda vilda fåglar.

– Rapporter om sjuka och döda vilda fåglar är viktiga för att vi ska kunna följa utvecklingen och upptäcka förändringar i smittläget. Vi är tacksamma för alla som rapporterar sina observationer, säger Malin Grant.

Uppmanar till konsekventa smittskyddsrutiner

För att minska risken för smittspridning uppmanar SVA fjäderfähållare att förhindra både direkt och indirekt kontakt mellan tama och vilda fåglar.

Foder och dricksvatten bör ges inomhus eller under tak. Även skor, utrustning och redskap kan föra virus från utomhusmiljön till fjäderfäbesättningar.

SVA betonar att smittskyddsrutinerna behöver följas konsekvent.

Djurägare uppmanas också att vara uppmärksamma på ökad dödlighet, sjukdomssymtom eller avvikelser i produktionen som kan tyda på fågelinfluensa. Vid misstänkta tecken ska veterinär kontaktas omgående.

Observationer av sjuka eller döda vilda fåglar kan rapporteras via SVA:s tjänst Rapportera vilt.

FAKTA: Fågelinfluensa – symtom och åtgärder vid misstanke

Högpatogen fågelinfluensa kan orsaka snabbt insättande sjukdom och hög dödlighet hos fjäderfä. Följande tecken kan förekomma:

• Plötsligt ökad dödlighet i flocken.
• Nedsatt allmäntillstånd och minskad aptit.
• Neurologiska symtom, andningssvårigheter och diarré.
• Svullnad i huvud och kam samt blödningar på benen.
• Minskad äggproduktion eller ägg med mjuka skal.

Symtombilden varierar mellan fågelarter. Ankor och gäss kan uppvisa mildare eller mer diffusa symtom.

Vid misstanke om fågelinfluensa:

• Djurhållaren ska omgående kontakta veterinär.
• Veterinären ska omedelbart kontakta Jordbruksverkets tjänsteman i beredskap, TiB, via 036-12 72 55.
• Misstänkt smittade fåglar och övriga fåglar i flocken ska hållas avskilda så långt det är möjligt.
• Djur, ägg och andra djurprodukter får inte lämna anläggningen innan veterinär har bedömt situationen och meddelat vad som gäller.
• Provtagning och fortsatt hantering sker enligt myndigheternas anvisningar.

Fågelinfluensa omfattas av epizootilagen och är anmälningspliktig redan vid misstanke.

Källor: SVA och Jordbruksverket.