Rapporterna om massdöd och mystiska dödsfall bland vilda djur skapar onödig oro. Det kan röra sig om naturliga följder av att det är trångt i skogarna. Det skriver forskare från SLU och SVA i en debattartikel i DN.

Rapporterna de hänvisar till gäller mystiska dödsfall bland älgar ibland annat Skåne och Småland, om massdöd bland fåglar och reproduktionsstörningar hos fisk och säl.

Men det kan ha sina naturliga förklaringar. Det har till exempel aldrig funnits så många stora däggdjur i de svenska skogarna som nu, skriver dessa ledande viltforskare.

Forskarnas råd är att ha is i magen. I kampen om forskningsanslag och uppmärksamhet är det lätt att enskilda forskargrupper missar att samverka brett med befintlig expertis, skriver de.

I stället för att bara se till hur många djur som dör, bör man sätta dödstalen i relation till hur många djur som finns.

”Bygg ut vilt- och sjukdomsövervakningen så att larmen kan ställas i proportion till verkligheten. Satsa på en nationell samordning vad gäller ekologi och veterinärmedicin så att massdödslarmen kan hanteras direkt”, skriver de i debattartikeln.