SVA har fått tre forskningsprojekt beviljade inom den europeiska samordningssatsningen ANIHWA. Det handlar om botulism, rödsjuka och insektssmitta. Det skriver SVA i ett pressmeddelande.

SVA är bland de första i världen att erbjuda en ny, snabb och känslig metod för att diagnostisera botulism utan djurförsök. Syftet med det projekt som leds av adjungerade professorn Mikael Hedeland, är att vidareutveckla och standardisera de masspektrometriska metoderna för att få fram en bättre diagnostik.

– Vi kommer att analysera insamlade prover från olika platser för att utröna hur spridd botulism är. Dessutom ingår genetiska studier och masspektrometrisk proteinsekvensering som kan användas för epidemiologiska studier. Projektet innefattar även metoder för att förhindra uppkomst av botulism hos djur, säger Mikael Hedeland.

Den svenska delen av projektet, som pågår under tre år 2016-2018, får drygt 1 miljon kronor per år. Utöver Sverige är Frankrike, Italien, Nederländerna, Tyskland och Finland involverade i projektet. Total finansiering är cirka 16 miljoner kronor.

Utbrott av rödsjuka har drabbat svenska värphöns sedan 1998. Ändå saknas fortfarande grundläggande kunskap om sjukdomen hos höns. Sjukdomen har hög dödlighet och hos värpande fåglar är det vanligt att äggproduktionen minskar. Målet med projektet är att skaffa ny kunskap för att kunna förebygga utbrott.

– Vi kommer att undersöka arvsmassan hos rödsjukebakterier från höns, grisar och vildsvin. Vi kommer också att studera hönans immunsvar vid smitta med rödsjukebakterier. Detta har stor betydelse för hur vaccination mot sjukdomen ska utföras, säger biträdande statsveterinär Helena Eriksson, som koordinerar projektet.

Projektet, som pågår under tre år 2016-2018, får drygt 1 miljon kronor per år för den svenska delen. Sverige, Danmark och Italien samarbetar och projektet leds från SVA. Total budget är 5,7 miljoner kronor.

Huvudmålet för det tredje projektet, Arbonet, är att skapa en tvärvetenskaplig forskningsgrupp för att kunna förutse och förstå spridning av insektsburna sjukdomar och att bättre förstå virusinteraktion mellan insekter och ryggradsdjur.

– Vi ska också utveckla ett ”early-warning”-system, öka förmågan att göra riskvärderingar och formulera strategier för att ingripa. En annan uppgift är att ta fram diagnostiska verktyg för övervakning, säger professor Ali Mirazimi, som delar sin tid mellan KI och SVA och koordinerar projektet.

Även detta projekt pågår under tre år, 2016-2018, och den svenska delen får årligen knappt 1 miljon kronor. Förutom Sverige medverkar forskare från Tyskland, Storbritannien, Frankrike, Italien och Israel. Total budget är nära 25 miljoner kronor.