Nytt protokoll kan ge bättre hästvälfärd

SLU-forskaren Sofie Viksten har utvecklat ett protokoll som ger en bättre helhetsbild av hästars välfärd jämfört med nuvarande kontroller. Protokollet presenteras i den doktorsavhandling hon nu lägger fram vid SLU:s institution för husdjurens miljö och hälsa.

– Genom forskningen har jag utvecklat ett bedömningsprotokoll om hästvälfärd som jag hoppas kan komma till praktisk användning ute i stallarna. Tanken är också att resultaten från mätningarna ska återkopplas till hästägarna. Många av dem saknar tillräcklig kunskap för att ta hand om en häst på bästa sätt, säger Sofie Viksten.

Det var under sitt tidigare arbete som djurskyddsinspektör i Stockholms län som Sofie Viksten såg behovet av att kunna mäta missförhållanden ute i stallarna, inte minst hästarnas mentala hälsa. De protokoll hon då använde registrerade främst hur stallbyggnaden var utformad, om boxarna var tillräckligt stora, om takhöjden var enligt reglerna samt om hästarna fick daglig utevistelse.

– Det var inte tillräckligt för att garantera en bra välfärd, utan visade bara om minimikraven i lagstiftningen följdes. Jag ville göra mer, bland annat kontrollera hästarnas hull mer noggrant. Likaså om de visade tecken från olämpliga tränings- eller hanteringsmetoder samt om de uppvisade några beteendestörningar. Jag ville också kontrollera vilka utfodringsregimer som användes.

Grunden för bedömningen av hästarnas välfärd har Sofie Viksten hämtat från principer och kriterier som finns i Welfare Quality, ett kontrollprogram som utvecklades i början av 2000-talet för lantbrukets djur. Fyra grundprinciper utgör stommen i mätningarna: foder, stallmiljö, hälsa och beteende.

Det bedömningsprotokoll som hon har utvecklat och använt inom sin forskning benämns HWAP (horse welfare assessment protocol). Den första pilotstudien med 44 hästar visade att protokollet fungerade bra och beskriver det faktiska tillståndet.

– Jag gick sedan vidare och gjorde mätningar på 497 hästar i 26 olika stall, varav flera var ridskolor. Alla mätningar påbörjades tidigt på morgonen så att de skulle visa kvaliteten på luften när hästarna hade stått inne på natten. Jag studerade också hästarnas hull, förekomst av sår eller skador, beteende inne i boxen samt skaderisker kopplade till drivvägar och stallinredning. Jag registrerade även eventuell hälta hos varje häst när ägarna sprang med dem i trav.

Alla registrerade uppgifter finns lagrade i en databas och hästägarna kan själva se resultaten från välfärdsbedömningarna. Sofie Viksten anser att det är viktigt att resultaten från mätningarna kommer till användning och att de leder till förbättringar av hästens välfärd. En av artiklarna i hennes avhandling handlar just om det, hur resultatet tas emot och vad som sedan händer.

– Glädjande nog har redan organisationer inom hästnäringen, till exempel Svensk Travsport tagit med delar av protokollet i sitt välfärdsprogram Travarhälsan. Även Svenska Ridsportförbundet har visat intresse för att använda det.

Sofie Vikstens förhoppning är att HWAP-protokollet delvis kan ersätta och komplettera det som nu används av djurskyddsinspektörer. Hon påpekar också att protokollet är ett levande dokument som regelbundet behöver uppdateras med aktuell forskning.

Källa: SLU