Hon tar fram bättre analyser av fotröta hos får

Tre nya metoder har utvecklats för att snabba på och effektivisera analysen av fotröta hos får. Det visar Sara Frosth (bilden) i sin doktorsavhandling.

Fotröta hos får är en smittsam och smärtsam sjukdom som orsakas av bakterien Dichelobacter nodosus. Tre nya metoder har utvecklats: För att förenkla upptäckt, för att bestämma hur pass sjukdomsframkallande bakterien är, och för att effektivisera laboratorieanalyserna. Bakom denna tillämpade forskning står Sara Frosth, som är doktorand vid SVA och SLU.

Fotröta angriper klövarna och drabbade djur blir ofta halta. I särskilt allvarliga fall så separeras klövväggen från de underliggande vävnaderna. Sjukdomen medför betydande ekonomiska konsekvenser för fårnäringen genom produktionsförluster och kostnader för behandling och förebyggande åtgärder.

Sara Frosth har analyserat en stor mängd prover från fårklövar. Resultaten i hennes avhandling, som läggs fram på fredag 9 december, visar att de flesta påträffade bakterierna är godartade och ger oftast lindriga infektioner. För att upptäcka och särskilja de mer sjukdomsframkallande bakteriestammarna utvecklades känsliga molekylärbiologiska metoder i form av så kallade realtids-pcr:er. Metoderna kortade analystiden från flera veckor till en dag, jämfört med tidigare odling av bakterier och gelatin-gel-test, som analyserades utomlands till hög kostnad.

– Genom att dessutom utveckla en så kallad poolningsmetod, där fem klövprover samtidigt analyseras istället för varje prov för sig, kunde vi effektivisera analysen ytterligare. Efter utvärdering av poolningsmetoden samt realtids-pcr:erna används dessa metoder sedan 2014 regelmässigt i det svenska kontrollprogrammet, Klövkontrollen, säger Sara Frosth.

– Även om de flesta svenska D. nodosus-stammar är godartade, förekommer allvarliga fall av fotröta vilka behöver studeras vidare. Samtidig infektion med andra bakteriearter som Fusobacterium necrophorum och Treponema har rapporterats. Den förra är omdebatterad, men vi har visat att den bakterien kommer in senare i infektionen och förvärrar skadorna.

D. nodosus-bakterien är anpassad för klövarna och lever inte fritt i naturen. Det faktum att de flesta av de tio beskrivna serotyperna finns hos svenska får visar att bakterien troligen funnits länge i Sverige. Arbetet med avhandlingen har skett i nära samarbete med Gård & Djurhälsan, och finansierats av Stiftelsen lantbruksforskning.

Källa: SVA Foto: Sevinc Ferrari/SVA

Länk till avhandlingen här