En lärdom från andra länder i EU, som drabbats av afrikansk svinpest, är att det är viktigt att upptäcka smittan tidigt för att ha en möjlighet att effektivt bekämpa spridningen.
– Målet med det här projektet är att inkludera både vildsvinsstammen och landskapet i datormodeller för att förstå hur de påverkar risken för introduktion av afrikansk svinpest. Mer specifikt kommer vi att undersöka hur vildvinsstammens storlek och täthet, eventuella vägar och trafik, och förekomst av tamgrisbesättningar påverkar risken för introduktion och etablering av afrikansk svinpest. Vidare kommer vi att undersöka konsekvensen av introduktion. För att studera dessa frågeställningar kommer vi att utveckla metoder för att koppla samman geografisk och epidemiologisk information i datormodeller, säger Hyeyoung Kim.
Titeln på hennes forskningsprojekt är ”Utveckling av ett verktyg för att mäta ASF-riskindex baserat på spatiotemporal heterogenitet hos värdpopulationen och landskap.” Resultaten kommer att vara användbara som beslutsunderlag för myndigheter, jägare och andra berörda. Projektet kommer att fokusera på introduktion av afrikansk svinpest i Sverige, men den utvecklade metodiken kommer att vara generell för att kunna användas för andra liknande sjukdomar i andra områden. Projektet genomförs vid SVA tillsammans med Stefan Widgren och Karl Ståhl och pågår under fyra år med start under januari 2021.
Det saknas kunskap om de tidiga stadierna av infektion av afrikansk svinpest och särskilt hur viruset beter sig hos vildsvin. Man kan inte utesluta skillnader mellan vildsvin och tamgris. Den största delen av informationen om sjukdomsbilden kommer från experimentella infektioner, då det är mycket svårt att studera naturligt infekterade djur. Sjukdomsbilden i experiment kan vara annorlunda än vad man ser på gårdar eller i naturen. Målet med det andra projektet, som pågår under tre år med start under januari 2021, är att fylla dessa kunskapsluckor.
– Vi kommer att beskriva och jämföra djur-virusinteraktioner för ASF hos både tamgrisar och vildsvin, inklusive de tidiga stadierna av infektion. Vi ska utforska sjukdomsförloppet över tid, makro- och mikroskopiska vävnadsförändringar, hur viruset rör sig genom kroppen och utsöndras och hur immunsystemet reagerar på infektionen. Vi ska också undersöka i vilken utsträckning tamgrisar kan användas som experimentell modell för vildsvin och jämföra sjukdomsbilden hos experimentellt infekterade djur med den för naturliga infektioner. Detta hjälper oss att förstå hur väl experimentella infektioner återspeglar naturliga infektioner på gårdar och i naturen. Slutligen kommer vi att presentera hur dessa resultat påverkar vaccinutvecklingen och vår förståelse av ASF-epidemiologin,, säger Dolores Gavier-Widén.
Förutom SVA deltar The Pirbright Institute (TPI) och APHA, båda England, och ANSES, Frankrike.
Båda forskningsprojekten finansieras av Formas, ett statligt forskningsråd för hållbar utveckling, som finansierar forskning och innovation, utvecklar strategier, gör analyser och utvärderar.
