Just nu pågår antibiotikaveckan då organisationer över hela världen sätter ljuset på arbetet med att värna antibiotikan. Sverige är bäst i klassen, men resten av EU är på väg åt rätt håll, skriver SVA i ett pressmeddelande.

Användningen av antibiotika till lantbrukets djur minskar i alla medlemsländer och för första gången någonsin används det mindre antibiotika till djur än till människor inom EU. Samtidigt ligger många länder långt efter Sverige, som bara använder drygt en tiondel antibiotika till djur jämfört med genomsnittet.

De svenska framgångarna beror på ett långsiktigt och målmedvetet arbete med ett gott djurskydd och en god djurhälsa, eftersom friska djur inte behöver antibiotika. Detta visar till exempel insatserna för att minska användning av antibiotika mot juverinflammation (mastit) hos mjölkkor. I dag har Sverige rekordlåg förekomst av juverinflammationer vilket även betyder att antibiotika inte behövs lika ofta.

– Det är varken hållbart eller etiskt att låta bli att behandla sjuka djur med antibiotika när det verkligen behövs. Men den svenska modellen visar att stegvisa sjukdomsförebyggande åtgärder gör det möjligt att radikalt sänka antibiotikaanvändningen utan att djurskyddet eller livsmedelsproduktionen äventyras, säger Katharina Gielen, t f smittskyddschef på Jordbruksverket.

Även om det i Sverige används mindre antibiotika och antibiotikaresistensen är lägre än i många andra länder, kan resistenta bakterier spridas över landsgränser via livsmedel, djur och människor. Situationen behöver därför förbättras i hela världen.

Sverige bidrar i många projekt runt om i världen och delar med sig av kunskap och erfarenheter. Ett exempel är ett projekt med stöd från EU, där Jordbruksverket och Folkhälsomyndigheten gemensamt ansvarar för att stödja Lettland i arbetet att implementera sin nationella handlingsplan mot antibiotikaresistens.

Distriktsveterinärerna arbetar tillsammans med lantbrukare för att antibiotika används ansvarsfullt vid både akut djursjukvård och genom förebyggande juverhälsa för att undvika juverinflammation. När kon ändå måste behandlas akut för juverinflammation är det viktigt att antibiotikabehandling används på rätt sätt – i de fall det behövs.

Distriktsveterinärerna och SVA deltar i ett flerårigt juverhälsoprojekt i Bangladesh:

– Det är svårt att ändra arbetssätt, till exempel spelar traditioner och kultur en stor roll, men vi försöker förmedla att vårt djurhälsoarbete gjort oss alltmer oberoende av antibiotika. I länder där det kan vara svårt att få tag i antibiotika kan det argumentet väga tyngre än risken för antibiotikaresistens, säger Håkan Landin, överveterinär hos Distriktsveterinärerna.

Mastit är sedan många år ett av SVA:s större forskningsområden och flera avhandlingar har skrivits på ämnet. Forskningen handlar bland annat om hur bakterier sprids inom och mellan besättningar och hur bakterierna är besläktade med varandra. Andra projekt behandlar riskfaktorer för att korna ska bli smittade och hur man undviker att smitta sprids till förstakalvarna i besättningarna. Aktuella projekt med mer direkt koppling till antibiotika handlar om hur man bäst behandlar mastit, med och utan antibiotika. Dessutom övervakar SVA vilka bakterier som orsakar mastit samt deras antibiotikaresistens.

– Mastit är mjölkkons vanligaste sjukdom, och den behandlas ofta med antibiotika. Ju effektivare man kan undvika mastit desto mindre antibiotika behöver användas, säger Ylva Persson, biträdande statsveterinär vid SVA.

Genom att hålla ner smittrycket och bara använda antibiotika där det verkligen har effekt minskas också riskerna för resistensutveckling. Eftersom forskningen sker i nära samarbete med rådgivningsorganisationerna når ny kunskap snabbt ut till lantbrukarna.

Källa: SVA