Officiella veterinärer på slakterier använder allt oftare beteckningen ”pain face” i beskrivningar av djurskyddsbrister. Men i Jordbruksverkets vägledning för kontrollmyndigheter finns inte uttrycket med.

I november 2021 upptäckte en officiell veterinär stationerad på slakteriet Skånska Vilt i Vinslöv en ko som uppvisade ett tydligt pain face. Kon hade låg huvudposition, uppspärrade ögon, öron som låg bakåt, spända ansiktsmuskulatur och vidgade näsborrar. Och tidigare i år levererades en varig och halt ko, också med pain face, till slakteriet Ello i Lammhult Slakt i Lammhult. Men i den vägledning som Jordbruksverket har för officiella veterinärer,” Vägledning för kontrollmyndigheter m fl Djurskyddskontroll på slakteri” finns inte begreppet med alls.

Jordbruksverket meddelar att anledningen till det är att vägledningen inte reviderats sedan den togs fram år 2016. Myndigheten säger också att man måste slutföra sitt pågående arbete med föreskrifter om slakt och avlivning innan man gör en ny revidering av vägledningen.

Uttrycket pain face används också för att beskriva andra djur som gris och häst. Hur viktigt tycker Jordbruksverket det är att officiella veterinärer identifierar pain face?

”Ju fler sätt som finns för att upptäcka smärta eller obehag hos djuren, desto bättre. Det ger större möjligheter att åtgärda eventuella brister och upprätthålla ett gott djurskydd och en god djurvälfärd”, skriver Djurvälfärdsenheten på Jordbruksverket i ett mejl till VeterinärMagazinet.

Även Livsmedelsverket ser en fördel med att föra in begreppet pain face i Jordbruksverkets vägledning.

– Ja, det är klart att det underlättar om tecken på smärta i form av fynd från huvud och ansikte kan beskrivas genom att använda ett enda begrepp, säger Anna Lindgren som är veterinärinspektör på Livsmedelsverket.

Information till andra yrkesgrupper än veterinärer tycks också behövas. Inom slakteribranschen är kunskapen om pain face låg. En slakteriägare, som inte vill figurera med namn, berättade i samband med att en officiell veterinär nyligen slagit larm om ett djur med pain face på dennes slakteri att han inte ens visste vad beteckningen betydde.

Pia Haubro Andersen, veterinär och professor emerita i stordjurskirurgi på SLU, och en ledande forskare på området, ser gärna att pain face kommer med i Jordbruksverkets vägledning. Uttrycket är egentligen ett samlingsnamn för olika smärttecken i ett djurs ansikte.

– Jag tycker det ska ingå, begreppet är underanvänt. Genom att det formaliserar en beskrivning ger det oss ett språk som kan förmedla djurens smärtbeteende, säger hon.

Enligt Pia Haubro Andersen är det också viktigt att pain face sätts in i sitt sammanhang. Det innebär att det ska bedömas tillsammans med andra tecken på smärta, olika skador och sjukdomar hos djur. Anledningen är att det finns en risk att pain face felaktigt används för att beskriva smärta när det i själva verket handlar om stressade djur.

– För den ovana observatören kan stress förväxlas med smärta. Det är en del av den skepsis som har förekommit mot användningen pain face, säger Pia Haubro Andersen.

Text Håkan Frisell

Bildtext: Ko med pain face som upptäcktes på Skånska Vilt 2021. Foto: Livsmedelsverket.